Vad gäller arabisk litteratur bedrivs bland annat forskning om irakisk litteratur, såsom den kommit att utvecklas i kontext av irakier som lever i Sverige idag; ”den irakiska romanen i exil”. Hos de cirka 15 irakiska författare som idag lever och verkar i Sverige syns tydliga spår både av hemlandet Irak och av den nuvarande situationen i Sverige, på ett som kan tolkas som ett ifrågasättande såväl av Saddam Hussein-regimens officiella berättelse, som av den västerländska berättelsen om flyktingen.

Ett annat projekt som gäller exillitteratur handlar om genusperspektiv i verket av den syriska författaren Ġāda al-Sammān. Projektet analyserar hur de maskulina orientaliska karaktärerna är skildrade i författarens noveller, som gäller exil. Författarens syn på den orientaliska mannen verkar ha utvecklats över tid i hennes verk. Syftet med detta projekt är att studera de olika dragen som karakteriserar denna utveckling.

Vidare vad gäller modern arabisk litteratur, bedrivs forskning kring semiotisk analys och narratologi. En infallsvinkel syftar till att studera hur begravningsplatser är skildrade i modern arabisk litteratur. I många exempel refererar dessa ställen till liv snarare än till död. Projektet i detta område studerar i vilka sammanhang begravningsplatsen får motsatta värderingar till dess konventionella bild. Korpusen inkluderar romaner och noveller från 1900-talet. Utöver den narratologiska analysen inkluderar studien ett socio-antropologiskt perspektiv.

Andra infallsvinklar har att göra med despotism och hur förtryckta befolkningar, såväl som hur despoter, framställs i verket av den egyptiska författare Ğamāl al-Ġīṭānī.

Utöver den moderna litteraturen, bedrivs även forskning om medeltida arabisk litteratur, specifikt vad gäller hur kvinnor framställs i det geografiska verket Nuzhat al-Mushtaq av al-Idrisi, i syfte att söka skapa förståelse för hur kvinnor uppfattades av sin omgivning under denna period.

Ett annat starkt forskningstema rör arabiska dialektstudier och sociolingvistik. Inom detta fält bedrivs bland annat forskning om hur språk kan ses som en pluralistisk identitetsmarkör, specifikt i fallet Libanon där libanesisk arabiska, standardarabiska, engelska och franska utgör fyra tydliga poler. De ska dock inte förstås som varandras motpoler, utan snarare som ett sätt att framhålla en identitet av kosmopolitanism och mångfald i regionen. Libanon, tillsammans med Jordanien, utgör även fokus för forskning om ortsnamn och dess språkmässiga ursprung.

Vid avdelningen bedrivs även forskning om modersmålsundervisningen i arabiska i den svenska grundskolan. Denna undervisning kompliceras av ett antal faktorer, såsom exempelvis att den arabiska som lärs ut i skolorna är standardarabiska, vilken skiljer sig markant från de olika varianter av dialektal arabiska som talas till vardags.