Abdo Khal: “Throwing Sparks”

(“Tarmī bi-šarar” 2009)
Transl. Maïa Tabet & Michael K. Scott
Bloomsbury Qatar Foundation Publishing 2014. 349s.

Bokens front cover
Front cover. Bloomsbury Qatar Foundation Publishing.

Den nya saudiarabiska litteraturen gör sig ibland bemärkt. År 1910 tilldelades det prestigefyllda Arabic Booker-priset (International Prize for Arabic Fiction) den saudiske författaren Abdo Khal och 2011 var en annan saudisk författare, Raja Alem, en av pristagarna.

Abdo Khal (f. 1962) är uppvuxen i Jiddah och har skrivit ett dussintal romaner och andra verk. Dessa är ofta kritiska mot det politiska systemet i Saudiarabien och får inte säljas inom landet. Khal bor och arbetar litterärt i Jiddah. Den prisgivande romanen ”Throwing Sparks” är den första som översatts till ett västerländskt språk

Titeln på romanen är ett citat ur Koranen om helvetet och en signal om vilken typ av verk som väntar läsaren: en djup svartmålning, en grotesk satir (utan humoristiska drag) över avarter i det saudiska systemet och i förlängningen över människans svaghet, hur motståndslöst hon kan anpassa sig till ondskan och deformera sin personlighet.

Miljön i romanen utgörs av just Jiddah. Vid strandlinjen uppförs ett luxuöst palats där en rik och maktfull affärsman härskar, den så kallade al-Sayyid, ”the Master” i den engelska översättningen. I palatset anställs bokens protagonist, Tariq, från den gamla fiskarförstaden till Jiddah. Palatset och fiskarkvarteret är varandras kontraster. Palatset är modernt, utrustat med all tänkbar lyx för affärsmän som möts där och hänger sig åt allehanda utsvävningar. I fiskarkvarteret har man levt enkelt i samstämmighet med havet. När palatset byggs avskärs stranden från tillgång, fiskarna kan inte längre använda sina båtar och hela denna miljö försvinner. Istället växer ett fattigkvarter fram utanför palatset där ungdomars arbetslöshet och småkriminalitet blir utmärkande drag.

Tariqs uppgift är att tortera arbetsgivarens fångar i palatset: han  bryter ner offret genom att utsätta det för kränkande sexuell behandling, en av flera tortyrmetoder som ”the Master” använder för att stärka sin makt  och sin materiella rikedom – makt och näringsliv hänger här tätt samman. Genom åren blir Tariq alltmer undergiven och desperat och ser ingen utväg ur den moraliska ruttenheten. Beskrivningen av Tariqs ungdomskärlek Tahani och hans ständiga längtan efter henne utgör ett lyriskt motstråk i svartmålningen. Andra berättelser, till exempel den tragiskt förvecklade kärlekshistorien mellan Tariqs vän barndomsvän Issa och the Masters syster, vävs in i handlingen.

Romanen skall inte tolkas allegoriskt. Enligt Abdo Khal själv utgår den från verkligheten, denna dock framställd som en mardröm. Khal vill belysa och bekämpa motsättningen i det saudiska samhället mellan å ena sidan de rika och maktfulla, kopplade till korruption och omoral, och å andra sidan de fattiga och egendomslösa utan framtid. Samhällets korruption och värdeupplösning och upplevelsen av ständiga orättvisor, det är den verkliga terrorismen, citerar Khal efter imamen shejk Ibrahim Fadel (s. 243).

De groteska och övertydliga inslagen till trots bärs romanen fram på en spänstig och enkel prosa, och med ett sammanhållet händelseförlopp. Hur stort avståndet helt precist är mellan den saudiska verkligheten och denna onda saga låter sig svårligen bedöma, men författarens engagemang visar att den arabisk litteraturens vår – som började för hundra år sedan – på intet sätt är slut.