Växters upptag av arsenik kan vara både till skada och till hjälp för människor
Både land- och vattenlevande växter har förmågan att ta upp arsenik från sin växtmiljö. Förhöjda halter av arsenik i grödor är en oönskad konsekvens av arsenik-upptag i växter. Men växter kan utnyttjas i en både billig och skonsam metod för att begränsa arsenik i miljön. Resultaten presenteras i en ny avhandling från institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms Universitet.
Arsenik är ett av jordens vanligaste grundämnen och finns närvarande som spårämne i låga halter i alla jordar. Arsenik är giftigt och exponering leder i regel till olika typer cancer. Människor blir oftast utsatta för arsenik genom sitt dricksvatten, men även mat kan tillföra ansenliga mängder till människor. För närvarande uppskattas upp emot 130 miljoner människor vara utsatta för förhöjda mängder av arsenik från mat och vatten, främst i Sydostasien, men problemen är globala.
Grödor innehåller arsenik
Grödors bidrag till det totala intaget av arsenik kan vara ansenligt. Mycket fokus ligger på ris eftersom en stor del av risodlingen utförs i arsenik-drabbade områden samt att ris är en basföda för många miljoner människor. Arsenik i grödor odlade i tempererade områden som Sverige är däremot dåligt dokumenterat. Studien visar att svenska grödor som morot och sallad kan utgöra en källa för arsenik, men problemen är begränsade eftersom konsumtionen av grönsaker oftast inte är lika omfattande som för ris, säger Claes Bergqvist, doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Behandling av arsenikförorenad mark
Gammal industrimark är ofta förorenad. I takt med att städer och samhällen växer tas forna industriområden i anspråk för bostadsbyggande. Bara i Sverige finns det uppskattningsvis ca 80000 förorenade områden. Överskridna gränsvärden för föroreningar gör sanering av marken nödvändig innan bygglov kan beviljas. Traditionell sanering t.ex. i form av bortforsling av jord eller jordtvätt är i allmänhet både destruktiv och kostsam. Att sanera alla förorenade områden med traditionella metoder är inte ekonomiskt möjligt. Phytoremediering, d.v.s. att med växters hjälp extrahera eller immobilisera föroreningar, är både en billig och skonsam metod, säger Claes Bergvist.
Studien från Stockholms Universitet visar att immobilisering av arsenik med landlevande växter samt filtrering av arsenik-förorenat vatten med vattenlevande växter med framgång kan appliceras i Svenska förhållanden. I framtiden kan ett aktivt arbete med att använda växter vid behandling av arsenik-förorenad mark vara ekonomiskt fördelaktigt samt skapa mervärden i form av de rekreationsvärden som gröna växter bidrar med till ett område under sanering.
För mer information
Claes Bergqvist, doktorand vid institutionen för för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, tfn 0736-796470, e-post claes.bergqvist@su.se
Avhandlingen” Arsenic accumulation in plants for food and phytoremediation: Influence by external factors” finnas att ladda ner som pdf: http://www.diva-portal.org/
Senast uppdaterad:
3 april 2013
Webbredaktör:
Johan Klint
Sidansvarig: Institutionen för ekologi, miljö och botanik
