Andraspråksforskning studerar människans förmåga att tillägna sig nya språk utöver det som hon utvecklat från födelsen; tvåspråkighet rör aspekter av två eller flera språk – hos individer och samhällen. Området är tvärvetenskapligt och forskarna använder en rad olika metoder, exempelvis experimentella studier på språklaboratorier, socialantropologiska fältstudier eller didaktiska metoder.

Riksbankens Jubileumsfond finansierar ett program om avancerad andraspråksanvändning. Hos människor som lärt sig så bra svenska att de uppfattas som infödda, kvarstår ändå nyanser i språkbruket som skiljer dem från de med svenska som modersmål. Vad beror det på? Man studerar individuella faktorer som språkbegåvning, men även frågan om det finns en kritisk ålder för språkinlärning. I ett samarbete mellan flera språkinstitutioner studeras grammatiska och lexikala svårigheter hos avancerade inlärare av franska, engelska, spanska och italienska.

Inom andra projekt studeras exempelvis polyglotter, individer som lär sig uppemot 50–60 språk, samt dementa tvåspråkiga personer. Det görs även sociolingvistiska arbeten som beskriver attityder till människor som talar med brytning.

Inom transnationell flerspråkighet studeras förhållandet mellan ett lingua franca, global engelska, och ett inhemskt språk. Återkommande fältstudier görs till länder i södra Afrika, där portugisiska och engelska dominerar i skolan, för att bland annat studera vilka konsekvenser det får för eleverna och hur ländernas språkpolitik ser ut.