Den arkeologiska forskningen vid universitetet spänner över vida fält, från stenåldern till samtiden. Ett särskilt fokus finns på järnålderns och medeltidens livsvillkor och föreställningsvärldar. Ett växande fält är även samtidsarkeologin, som är inriktad på ruiner och andra spår som berättar om vårt moderna samhälle.

En styrka är de forskningslaboratorier som finns vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Bland annat utvecklas metoder för att få ut mer kunskap från benmaterial, allt från kön och ålder till eventuella sjukdomar. Naturvetenskapliga metoder används också för att studera DNA och släktskap mellan individer eller befolkningsgrupper. Analyser av olika spårämnen i skelettdelar eller keramik kan avslöja flyttmönster samt hur hushåll och mathållning fungerade.

Området rymmer även numismatisk forskning, som bland annat resulterat i en unik databas över vikingatida och medeltida mynt. Antiken är ett annat forskningsfält där kulturerna kring Medelhavet studeras. Forskare har till exempel deltagit i ett omfattande projekt i Pompeji och för att förstå livet i vulkanstaden har man kartlagt ett helt kvarter och hur det har fungerat och utvecklats. Institutionen har externa forskningsmedel från bland annat Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Vitterhetsakademien samt EU:s ramprogram.