Miljöinventering under ytan. Foto: Jerker Lokrantz

Östersjön kräver helhetsgrepp

85 miljoner Östersjöbor innebär ett högt tryck på Östersjöns ekosystem. Framtiden för vårt unika innanhav beror mycket på hur vi väljer att vårda det. Baltic Ecosystem Adaptive Management, BEAM, ingår i regeringens strategiska forskningsområden och räknas till Stockholms universitets större forskningssatsningar. Målsättningen för forskningsprogrammet är att ge bättre förutsättningar för en ekosystembaserad förvaltning av Östersjön.

- Östersjön kräver en miljöförvaltning som baseras på ekosystemens krav. Eftersom problemen är sammanvävda kan de inte behandlas var för sig. Åtgärder mot övergödningen kommer att påverka fiskebestånden, överfisket påverkar halterna av miljögifter i fisk och kanske även frekvensen av algblomningar, berättar professor Ragnar Elmgren, BEAMs programkoordinator och forskare vid Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Samverkan är nyckeln

Stockholms universitet är ledande inom Östersjöforskningen, särskilt inom ekosystemforskning, forskning om organiska miljögifter, naturresurshushållning och användning av ekologiska modeller som stöd för miljöförvaltning. Genom att samordna befintliga projekt och olika discipliner i ett forskningsprogram, kan forskningen stärkas ytterligare och ge ett bättre underlag för politiska beslut, direktiv och miljömål. De metoder som fungerar, och främjar en fungerande ekosystemförvaltning av Östersjön, kan tillämpas inom miljöforskningen i andra havsområden.

- Forskningsprogrammet utbildar även en ny generation marinekologiska forskare med en gemensam kunskapsplattform, menar professor Ragnar Elmgren. Det ger samhället bättre möjligheter att hantera framtidens miljöproblem i Östersjön.
 

Text: Nastassja Åstrand