Allt fler människor bor i dag i städer och många stadsbor är hänvisade till den natur som finns i stadens närhet för sitt behov av rekreation och naturupplevelser. Med en internationell utblick är Stockholm ett lyckosamt exempel på en stad som har lyckats bevara mycket av sina grönområden. Nationalstadsparken i Stockholm bildades 1995 och är världens första lagligt skyddade nationalstadspark.

Parken sträcker sig från Ulriksdal i norr, över Haga och Kungliga Djurgården till Fjäderholmarna i sydväst. 45 procent av stockholmarna besöker denna oas för rekreation och kultur minst en gång per vecka. Till detta kommer ett stort antal turister och parken har idag flera miljoner besökare per år.

Nationalstadsparken ger oss stressade stockholmare en möjlighet att snabbt och lätt ta oss ut i vacker natur för söndagspromenad. Men något vi inte alltid tänker på är att stadsnära natur också ger oss en rad andra viktiga tjänster, som bland annat avgasrening, fröspridning, pollinering, bullerminskning och rening av dagvatten.

Intressekonflikter

Att ha ett stort grönområde mitt i en expanderande storstadsregion är lyxigt, men innebär också många intressekonflikter. Det finns många synpunkter på hur den stadsnära marken ska användas på bästa sätt. Flera grönområden hotas i dag av fragmentering och isolering, med risk för artförlust och utarmning av ekosystemen.

Millennium Ecosystem Assessment (MA) i Stockholm undersöker hur det ökande trycket på de stadsnära ekosystemen påverkar den biologiska mångfalden och de viktiga ekosystemtjänster som parken bidrar med.
- Det är intressant ur forskningssynpunkt att studera förvaltning av urbana grönområden eftersom det finns så många intressemotsättningar, säger systemekologen Jakob Lundberg och en av forskarna inom MA. Hur kan Nationalstadsparken och andra grönområden upprätthålla sin biologiska mångfald samtidigt som staden växer?

Golfklubbar viktiga aktörer

Forskargruppen studerar särskilt betydelsen av lokalt förvaltade ekosystem som exempelvis villaträdgårdar, kolonilotter och golfbanor.
- De här lokala ekosystemen hjälper till att upprätthålla den biologiska mångfalden i staden och utgör en outforskad potential till förbättrad regional ekosystemförvaltning, säger Jakob Lundberg.

Det kan kännas lite ovant att tänka på just en golfklubb som en viktig aktör i miljöarbetet. Men rätt utnyttjad kan faktiskt en golfbana bidra till att upprätthålla stadens biologiska mångfald, menar Jakob Lundberg.
-På en golfbana finns inte bara gräs, utan även stora skogspartier, viktiga kantzoner och dammar. Dammar är ett habitat som har minskat i stor utsträckning, till följd av dränering av skog- och jordbruksmark och hårdgjorda ytor. Golfbanor kan säkerställa den här typen av habitat och på så sätt bidra till den biologiska mångfalden i staden.

Hotade grönområden

Stockholm är en vacker stad och till stor del är det närheten till grönområden och vatten som gör den till en så attraktiv plats. Men Stockholm, liksom många andra stadsregioner, växer snabbt. Om vi inte ser upp så riskerar dessa grönområden att naggas i kanten och på sikt försvinna i takt med Stockholms expansion.

- Jag ser det inte som att vi måste bevara alla grönområden till varje pris. Men de värden som ekosystemen ger behöver till större utsträckning vägas in i stadsplaneringen. Jag vill genom min forskning bidra till en uthållig stadsutveckling där både ekonomiska intressen och naturintressen tas till vara, säger Jakob Lundberg.

Text: Cajsa Martinsson

Världens största hälsoundersökning
Millennium Ecosystem Assessment (MA)

är den största kartläggningen hittills om hälsostatusen hos jordens ekosystem. Över 1 300 forskare från hela världen har deltagit i undersökningen om hur ekosystemen mår och vilken betydelse det har för mänsklig välfärd.

Undersökningen startade i juni 2001 på initiativ från FN och är ett brett samarbete där både FN-organ, ledande forskare, myndigheter och frivilligorganisationer har deltagit. Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) har koordinerat de två svenska delstudierna inom MA, i Stockholms urbana grönområden och våtmarkslandskapet Kristianstads Vattenrike.

MA-studien har kartlagt hälsotillståndet hos världens ekosystem och deras betydelse för samhällsutvecklingen. MA sätter människan i centrum och fokuserar studierna på så kallade ekosystemtjänster, de gratistjänster naturen gör som är till nytta för människan direkt eller indirekt. Forskarna har bland annat studerat havets förmåga att producera fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor och ekosystemens förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer, tjänster som alla har en direkt koppling till mänsklig välfärd.

De nedslående resultaten av MA-studien visar att cirka 60 procent av de undersökta ekosystemtjänsterna idag utnyttjas på ett ohållbart sätt. Ekosystemens tillstånd världen över är så illa däran att det utgör hinder för att uppnå FN:s Millenniemål, för att bland annat halvera fattigdomen i världen och trygga tillgången till rent dricksvatten.

MA föreslår kraftiga förändringar i regelverk, ekonomiska incitament och samverkan för att lokala brukare ska förvalta ekosystemen effektivt.

Millennium Ecosystem Assessment (MA)