Demografisk forskning studerar befolkningen, hur den är sammansatt och förändras. Beteenden kring barnafödande, dödlighet och migration går att analysera tack vare svenska befolkningsdata som ibland sträcker sig flera sekler bakåt i tiden. Vid universitetet forskas bland annat om samband mellan familjepolitik, faktorer som utbildning, arbetsmarknad och boende samt barnafödande. Ett projekt som finansieras av Vetenskapsrådet fokuserar särskilt på analyser av svenska registerdata.

Verksamheten har sin bas vid Sociologiska institutionens demografiska enhet, men rymmer även forskare inom kulturgeografi och socialpolitik vid andra institutioner. Ämnesövergripande forskning om sambanden mellan europeisk social- och familjepolitik, välfärd och familjedynamik sker inom Linnécentrumet SPaDE. Svenska studier ses ofta som extra intressanta eftersom vi ibland är föregångsland i olika familjedemografiska förändringar. Samboförhållanden på 1960-talet och dagens samkönade äktenskap är två sådana exempel.

En nära koppling mellan forskning och socialpolitik leder också till stor internationell uppmärksamhet utanför akademin. Framgångsrik forskning om effekter av det svenska föräldraförsäkringssystemet har till exempel inspirerat Tyskland att reformera sin familjepolitik. Externa forskningsmedel kommer bland annat från Vetenskapsrådet och FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle). Kommande insatser är en omfattande enkätstudie om familjeförhållanden i Sverige och att organisera den internationella European Population Conference 2012 vid universitetet.