Att det är svårt att komma till ett nytt land, med ett nytt språk går att förstå. Men hur går det för invandrarnas barn, de som har gått i svenska skolor ända från första klass?
Nationalekonomen Lena Nekby har tillsammans med kollegan Gulay Özcan studerat en årskull svenskar födda 1972 av invandrade föräldrar från länder utanför Europa. Hon har sedan jämfört deras karriärer med dem hos årskamrater som har svenskfödda föräldrar. Hur ser deras position i arbetslivet ut när de är 30 år? Har de jobb? Var befinner de sig i lönestegen?
- Det som gör just denna årskull intressant är att även om de flesta inte är födda i Sverige, så har alla gått i svenska skolor från första klass och framåt, säger Lena Nekby.

Hon har använt sig av Statistiska Centralbyråns elevuppföljningsundersökningar och kopplat dessa till registerdata. Och fram ur sifferkvarnen kommer följande: Fjorton år efter grundskolan har invandrarbarnen lägre lön och är oftare arbetslösa än dem med svenskfödda föräldrar. De har 15 procents lägre chans att ha sysselsättning och de som jobbar tjänar 35 procent mindre än sina jämnåriga svenska kamrater. Detta gäller även om man bortser från sådant som kön, hushållets socioekonomiska status och en rad andra faktorer.

Ingen skillnad bland akademiker

Det som är intressant, säger Lena Nekby, är att det bara syns skillnad bland dem som inte skaffar sig akademisk examen, alltså de som slutar plugga efter nionde klass eller efter gymnasiet. Bland dem med akademisk examen ser hon ingen skillnad alls.
Lena Nekby frågar sig därför om det finns något i valet av gymnasieutbildning som sorterar grupperna från varandra. Kanske har barnen till utomeuropeiska invandrare färre kontakter och får sämre praktik? Enligt Lena Nekby kan en del av invandrarnas svårigheter på arbetsmarknaden, men inte alla, förklaras med att de har sämre kontaktnät än svenskar. Dessa frågor vill Lena Nekby undersöka i kommande studier. Hon påminner också om det faktum att studien är gjord bland människor som invandrade hit på 70-talet. Dagens utomeuropeiska invandrare torde inte ha det lättare.
- Tvärtom. Det har förmodligen en ännu svårare situation, säger hon.

Namnbyte gynnar karriären

Lena Nekby arbetar på Nationalekonomiska institutionen. Tillsammans med sina kollegor försöker hon på olika sätt att kvantitativt mäta hur diskrimineringen i arbetslivet fungerar, något som inte helt lätt. Hur tänker egentligen den personalrekryterare som sorterar bort ansökningar som det står Ahmed på? Kanske finns det rationella skäl? Kanske är Ahmeds utländska examen inte lika vass som en svensk utbildning?

Projektet hon deltar i får finansiering av ett så kallat Linnéstöd, vilket innebär en ekonomisk skjuts och ett rejält erkännande av hennes och kollegornas forskning. Hon nämner till exempel kollegan Mahmood Arai som tillsammans med Peter Skogman Thourise undersökt om hur det går för invandrare som byter till svenskklingande namn. Deras karriärer tar plötslig fart efter namnbytet, visar resultaten.

Bryter på amerikanska

Själv talar Lena Nekby med en svag amerikansk brytning. Hon levde sina första 22 år i USA, med svenska föräldrar, men i en miljö där svenskan kom i andra hand. Även utbildningen fram till magister- och doktorandstudierna genomförde hon i USA. Har hon därmed en särskild förståelse för invandrares problem?
- Nja, jag tillhör en gynnad grupp. Men när jag kom hit som 22-åring fick jag inget gehör för min amerikanska utbildning, fast den är gedigen. Inte förrän jag kompletterat med en svensk examen så sågs min amerikanska utbildning som en merit. Det fick mig att fundera. Om jag med amerikansk examen möter skepsis bland arbetsgivare, vilken skepsis ska inte en etiopisk eller iransk utbildning väcka?

Brain-drain

Lena Nekby har i tidigare studier undersökt hur den stängda svenska arbetsmarknaden skapar en brain-drain, en begåvningsflykt. Gästande akademiker, många av dem med forskarutbildning, som kommer hit och studerar flyttar härifrån när studierna är klara. Främst därför att de inte hittar några arbeten.
- Det är ett tydligt mönster. Här i Sverige är man invandrare först och sedan nationalekonom eller ingenjör. Jag har hört flera bekanta från Iran och Indien berätta hur skönt de tycker det är att komma till Storbritannien. Där slipper de vara invandrare, berättar de.

Text: Thomas Heldmark

Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)

är ett tvärvetenskapligt forskningscentra som fokuserar på migrations- och integrationsfrågor. SULCIS finansieras av Linnéstödet från Vetenskapsrådet.

Nationalekonomiska institutionen