På CHESS, som drivs gemensamt av Stockholms universitet och Karolinska Institutet, samarbetar sociologer, psykologer och medicinare i olika projekt kring folkhälsa både nationellt och internationellt. Forskningen berör hälsans sociala bestämningsfaktorer och innebär att man undersöker hur psykologiska och biologiska processer samspelar när det gäller risken för sjukdom och förtida död både rent allmänt och i olika samhällsgrupper.
- Vi vill nå ut i samhällsdebatten både via internationella tidskrifter och genom olika kanaler som når den svenska allmänheten säger Denny Vågerö, professor och chef för CHESS.

Bidrag från FAS

I våras tilldelades CHESS 55 miljoner kronor under tio år från Forskningsrådet arbetsliv och samhälle, FAS.
- Tanken är att vi genom olika forskningsprojekt ska lyfta fram de processer som ligger bakom sociala skillnader i hälsa och förklara varför dessa återskapas generation efter generation även i ett välfärdsland som Sverige. De här skillnaderna ser man i alla länder i alla åldrar och både bland män och kvinnor, förklarar Denny Vågerö.

En av de frågor som kommer att studeras är hur dynamiken i en skolklass påverkar hälsan. Hittills har man sett att kamratrelationer på ett avgörande sätt påverkar psykisk ohälsa hos barn. Viveca Östberg, docent på CHESS och den som ansvarar för dessa studier, påpekar att barndomen är viktig och att barn som är isolerade bland annat uppvisar sömnproblem och magont.
- Det här har konsekvenser ända upp i vuxen ålder, säger Viveca Östberg.

Även fostermiljön spelar roll för sjukdomsutvecklingen hos vuxna.
- En av de första studierna som visar att fostertiden påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar i vuxen ålder är gjorda av forskare på CHESS i samarbete med kollegor i London och Uppsala, säger Denny Vågerö.

Tittar på makrosociala faktorer

På CHESS studeras också hur makrosociala faktorer såsom inkomstfördelning, arbetsmarknad, politik och bostadssegregation påverkar hälsan. Även ekonomisk segregation spelar roll.
- Inom detta område gör vi internationella jämförelser. I projektet NEWS jämför vi välfärdsutvecklingen i Nordamerika, Europa och Japan. Det vi kan se är att politiken i ett land påverkar folkhälsan. En generös familjepolitik är kopplad till lägre spädbarnsdödlighet. När det gäller äldre kan man se att i ett land där befolkningen har en generös grundpension så påverkas både hälsan och livslängden.

Höga krav påverkar risk för stroke

Den senaste avhandlingen på CHESS har fått stor medieuppmärksamhet. Det är sociologen Susanna Toivanen som i sin doktorsavhandling pekar på hur brist på inflytande och kontroll kan öka risken för stroke, särskilt bland kvinnor.
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan faktorer i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdomar. Däremot har sambandet mellan just stroke och arbetsmiljö knappast undersökts. Även om stroke ofta är en sjukdom som berör äldre människor som slutat jobba så drabbar en femtedel av alla nya fall personer i arbetsför ålder.

Susanna Toivonen visar i avhandlingen att anställda som har höga krav på sig men små möjligheter att själv besluta om hur och när jobbet ska göras löper extra stor risk. För kvinnor med lågt beslutsutrymme är risken för stroke som beror på en blödning i hjärnan förhöjd med 20 procent. Däremot är riskökningen inte lika hög när det gäller stroke som orsakats av en propp. Män som arbetar i yrken med lågt beslutsutrymme löper en tioprocentig ökad risk jämfört med andra män, både för stroke som orsakas av en blödning och propp.

Susanna Toivonen påpekar också att personer som har en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och som tror att de har möjligheter att påverkar klarar både fysisk och psykisk stress i högre grad. De blir inte nedstämda lika ofta och har mindre värk i muskler och leder.

Medlem i internationell kommission

Tillsammans med nitton personer, forskare och politiker från alla världsdelar, ingår Denny Vågerö i ”Commission on Social Determinants of Health”. Kommissionen är utsedd av WHO:s generaldirektör och uppdraget är att titta på ojämlikhet i hälsa inom och mellan olika länder och särskilt fundera på hur den ökar. I juli 2008 ska kommissionen lämna förslag på åtgärder.
- Det är gigantiska skillnader mellan olika länder. Japanska kvinnor lever 50 år längre än kvinnorna i Botswana. Det finns ingen biologisk nödvändighet bakom denna ojämlikhet. Det som spelar störst roll är ländernas sociala och ekonomiska utveckling, säger Denny Vågerö.

Studerat följerna av orkanen Katrina

Själv är han precis hemkommen från New Orleans, där han tillsammans med andra kommissionärer tittat på vilka konsekvenser orkanen Katrina haft på folkhälsan. De har bland annat träffat borgmästaren som vill återuppbygga New Orleans som ett ”koldioxidneutralt- och mer jämlikt samhälle”.
- Det har skett en mycket stor ökning av mentala problem och depressioner i New Orleans hos de som drabbats värst, framförallt bland de fattigaste. Många av dessa personer har ärvt sina hus. Så är det till exempel i det hårdast drabbade området, ”the 9th ward.” Visserligen har folk inte haft några lån på husen, men de var heller inte försäkrade när stormen drog in och har därför inte haft råd att bygga nytt. Många har också förlorat vänner och familjemedlemmar, säger Denny Vågerö.

Text: Madeleine Salomon

Bilden

: 8 av 20 medlemmar i Commission on Social Determinants of Health på besök i New Orleans för att studera hälsokonsekvenserna av orkanen Katrina. Denny Vågerö längst till vänster, New Orleans borgmästare Ray Nagin i mitten (bakre raden). Kommissionens ordförande Sir Michael Marmot till vänster om Nagin.

CHESS