På bordet står 24 små plåtburkar i prydliga rader. I dem finns 12 tesorter. När forskningsassistenten Ingrid Stanciu lyfter på locken fylls rummet av behagliga dofter. Hon provar nu ut doftminnesspelet där uppgiften är att hitta burkar med lika dofter så snabbt som möjligt.

När försöket inleds till hösten ska två grupper av deltagare, en med pensionärer och en kontrollgrupp med studenter, under tre månader få varsin uppsättning av burkar med thé som de under tre månader ska öva på hemma. Går det att träna upp doftminnet så det går snabbare att para ihop de identiska dofterna? Och kan detta överföras även till andra domäner som inte har med doft att göra. Forskarna vill även undersöka strategier som försökspersonerna använder för att lösa doftminnesuppgiften.

Till sin hjälp har forskarna vid Gösta Ekmans Laboratorium även en nyinköpt olfaktometer. Det är en apparat som skickar doftimpulser med stor precision till försöksdeltagarens näsa och kontrolleras med hjälp av en dator. Olfaktometern gör det lättare att registrera hjärnans reaktioner på doftintryck och förstå de minnesprocesser som styr doftperceptionen.

Luktsinne kopplat till minne

Forskningen leds av docent Jonas Olofsson, som tidigare forskat kring luktminne och åldrande i Umeå och Chicago, och professor Maria Larsson, som är föreståndare för Gösta Ekmans Laboratorium. I en vetenskaplig artikel som snart publiceras har de under tio år följt upp luktminnet hos över 1 500 försökspersoner. Dessa har själva fått bedöma sitt luktsinne, och de har studerats med hjälp av objektiva lukttest. Samtidigt har deras minne studerats. Resultaten visar att de som haft ett dåligt luktsinne också är överrepresenterade i demensinsjuknande.
– Det här är de första data som dessutom visar att de som uppger att deras luktsinne blivit sämre också har en ökad risk för att senare få en demensdiagnos, säger Jonas Olofsson.
Resultat från tidigare forskning tyder på att luktsinnet är särskilt utsatt i Alzheimers sjukdom och andra demenstyper.

Jonas Olofsson och Maria Larsson har studerat en genvariant som ger bäraren en ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Resultaten visar att äldre personer med högre genetisk risk för Alzheimer hade sämre luktsinne, även om deras kognitiva förmåga fortfarande var normal. Dessa samband mellan genvarianter, luktsinnet, och demenssjukdom kan bli viktiga för forskning inom läkemedelsindustrin.

Unik forskning

Maria Larsson och Jonas Olofsson är verksamma inom Betulaprojektet, som pågår i Umeå och nu samordnas från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inom projektet har forskarna sedan 1988 följt utvecklingen hos flera tusen personer. Vart femte år testas kognitiva funktioner som minne och språk. Försökspersonerna genomgår även hälsoundersökning och tillfrågas om sin livssituation. Dessutom samlar forskarna in genetiska data och avbildar försöksdeltagarnas hjärnor. Jonas Olofsson ser Betula som en viktig pusselbit för att kartlägga sambandet mellan doftsinnet, minne och åldrande.
– Men det är bra att kunna komplettera populationsbaserade studier med experimentell forskning. Då kan vi göra finliret. Därför är det viktigt att vi har en stark experimentell miljö här i Gösta Ekmans Laboratorium. De populationsbaserade studierna och experimenten kan befrukta varandra.
Forskningen ingår i universitetets ledande forskningsområde Kognitivt åldrande.