Foto på schackspelande par
 

Med en befolkning som blir allt äldre finns ett ökande behov att studera hur minne och hälsa utvecklas med stigande ålder. Forskarna försöker identifiera vad som i olika skeden av livet karaktäriserar god, normal respektive sviktande intellektuell förmåga. Finns det några könsskillnader i minnesutveckling? Vilken betydelse har genetiska faktorer?

Centralt i forskningen är Betula-projektet, en longitudinell studie som sedan 1988 följer utvecklingen hos tusen personer – och sedan 1993 hos ytterligare tusen personer. Vart femte år testas kognitiva funktioner som minne och språk. Försökspersonerna genomgår även hälsoundersökning och tillfrågas om sin livssituation. Dessutom samlas genetiska data in och deras hjärnor avbildas.

Den tvärvetenskapliga forskningen samordnas från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inom universitetet ingår även forskare vid Institutet för internationell ekonomi, Stressforskningsinstitutet och Centre for Health Equity Studies, CHESS. Dessutom ingår forskare vid en rad universitet i Sverige och internationellt.

Hittills har forskarna bland annat kunnat visa stora individuella skillnader i försämringen av det episodiska minnet, och att skillnaderna ökar med stigande ålder. En förhoppning på sikt är att identifiera markörer som redan hos 35–40-åringar indikerar på kognitiv svikt. Tidiga insatser, inklusive läkemedel, kan då sättas in för att hejda demens senare i livet – vilket skulle gagna både individen och samhället.