Andelen äldre över åttio år som får hemtjänst eller äldreboende har nära nog halverats de senaste 25 åren. Det visar tidigare studier från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.1980 var andelen 62 procent, 2005 var den 37 procent.
Anledningarna är att hälsan hos äldre generellt blivit bättre, men också att de offentliga anslagen till vård och omsorg har minskat samtidigt som det totala antalet äldre i befolkningen har ökat. Följden blir bland annat att en allt större andel äldre vårdas i hemmet av sin make eller maka eller av sina barn, inte sällan medelålders döttrar.

Studie av omsorg om föräldrar

I sin nyligen påbörjade avhandling ”Omsorgens pris – anhörigomsorg, förvärvsarbete och försörjning ur ett könsperspektiv”, ska Petra Ulmanen studera medelålders kvinnor och mäns omsorg om sina föräldrar och hur det påverkar deras möjligheter att förvärvsarbeta.
– Den klassiska jämställdhetsfrågan har handlat om omsorgen om små barn. Men det har varit väldigt tyst i Sverige när det gäller omsorgen om gamla föräldrar, säger Petra Ulmanen.

– Äldreomsorgen är en viktig fråga för både välfärd och jämställdhet. Nittio procent av de anställda inom äldreomsorgen är kvinnor. Sjuttio procent av de anhöriga som vårdar är kvinnor.

Petra Ulmanen kommer i sin forskning att granska regeringspropositioner som rör äldreomsorg - från 1950-talet, då kommunal hemtjänst infördes, fram till idag. Dessutom kommer hon att bearbeta tidigare insamlat datamaterial om anhörigomsorg.

Studier av nordisk äldrepolitik

Vid Institutionen för socialt arbete finns en omsorgsforskargrupp som består av tre seniora forskare och fyra doktorander. Under ledning av professor Marta Szebehely har gruppen under flera år bedrivit framgångsrik forskning inom området äldreomsorg. Bland annat ansvarar hon för studier av den nordiska äldrepolitiken inom ramen för det nordiska excellenscentret Reassessing the Nordic Welfare Model, som studerar olika aspekter av välfärdssystemen i de nordiska länderna.

Marta Szebehely leder även ett forskningsprogram med cirka trettio deltagare från Sverige, övriga Norden, Kanada och Australien. Syftet med programmet är att studera vad den pågående omvandlingen av svensk äldreomsorg innebär för de gamla, deras anhöriga och för omsorgspersonalen. Programmet finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, med tolv miljoner kronor under sex år.

Synliggöra outtalade föreställningar

I programmet ingår sedan våren 2007 också doktoranden Sara Erlandsson. Hon ska analysera synen på äldre inom politik och forskning i sin avhandling. Syftet är att synliggöra de delvis outtalade föreställningar som ligger bakom politiska beslut och val av forskningsfrågor.

För att lyfta fram och ge relief till dessa, jämför Sara Erlandsson de äldre med en annan grupp som behöver hjälp och stöd för att klara vardagen, nämligen funktionshindrade.
– Samtidigt som man stramar åt inom äldrevården har omsorgen av funktionshindrade tillförts resurser, säger Sara Erlandsson.

I en första delstudie granskas nationella handlingsplaner för äldre- och handikappolitiken för att se hur de båda grupperna definieras, vilka behov och problem de tillskrivs samt vilka rättigheter människorna i dessa grupper anses ha. Genom att studera politiska dokument försöker hon synliggöra tankegångar som ligger till grund för politiska prioriteringar och beslut.
– Äldre kan drabbas av funktionsnedsättningar. Men de har andra rättigheter än de som är funktionshindrade. Vilka föreställningar om äldre möjliggör detta förhållande? Hur ser man på äldre?

Rätt till personlig assistans

Vissa funktionshindrade har till exempel rätt till personlig assistans. Men skulle funktionsnedsättningen inträffa efter 65 års ålder ses det som en naturlig del av åldrandet. Personlig assistans blir då inte längre en medborgerlig rättighet.

Den andra delstudien granskar diskurserna, det vill säga perspektiv och föreställningar, som finns i forskningen. Forskning om äldre bedrivs nästan uteslutande av forskare inom andra discipliner än de som forskar om funktionshindrade. Där svenska handikappforskare ofta talar om begrepp som ”medborgarskap” och ”delaktighet”, uttrycker sig äldreforskare oftast i termer av ”omsorg” och ”vård”.

Tankemönster ska tydliggöras

Sara Erlandssons preliminära avhandlingstitel lyder ”Diskurser om äldre och funktionshindrade i svensk nationell politik och forskning”. Hennes målsättning är att synliggöra tankemönster och antaganden i vår syn på äldre och funktionshindrade. Men också att visa på nya sätt att betrakta dessa grupper.
– Jag tycker det är intressant att försöka förstå hur det går till när man sätter människor i olika fack på ett sådant sätt att det verkar naturligt, säger Sara Erlandsson.

Text: Henrik Lundström

Institutionen för socialt arbete

Excellenscentret Reassessing the Nordic Welfare Model