I december förra året blev det klart vilka unga framstående europeiska forskare som får stöd av Europeiska Forskningsrådet (ERC) i den första utlysningen av "Starting Independent Researcher Grant". Av de sju svenskar som får anslag är tre vid Stockholms universitet. En av dem är nationalekonomen David Strömberg vid Institutet för internationell ekonomi, IIES, som får cirka nio miljoner kronor under fem års tid till sin forskning. (De andra två är statsvetaren Jonas Tallberg och bioinformatikern Erik Lindahl.)

- Pengarna från ERC betyder oerhört mycket för mig. Forskningen kan bli långsiktig och jag får pengar till datainsamling. En möjlighet skapas även att implementera riskfylld forskning, säger David Strömberg.

Områden i medieskugga

Anslaget går till ett forskningsprojekt om medias påverkan på beslutsfattande. Där ska han, och en kollega vid MIT i Boston, studera effekterna av att vissa politiska områden inte sammanfaller med de stora mediemarknaderna och därför inte täcks i media. Till exempel täcks EU-frågor och kommunala frågor betydligt sämre av svenska nationella medier än nationella frågor. En trend mot allt större mediemarknader - till följd av tidningsnedläggelser och sammanslagningar - kan leda till att allt fler lokala politiska områden kommer att hamna i medieskugga. Frågan är hur detta kommer att påverka väljare, politiker och den politik som utformas.

Studier av amerikanska kongressval

De politiska effekterna av medietäckning har visat sig svåra att studera, eftersom de politiska områden, frågor, och politiker som täcks är så olika de som inte täcks. Man vet inte om skillnader mellan dessa områden beror på medietäckning eller andra underliggande skillnader.
- Vi kommer att studera effekterna av detta i amerikanska kongressval. Dessa val sker i ett stort antal jämförbara distrikt, där graden av passform med mediemarknaderna varierar över tiden eftersom man ritar om distrikten vart tionde år.

Påverkar detta hur mycket medierna skriver om ledamöterna, och hur väl väljarna känner till dem? För att finna svaren ska David Strömberg främst arbeta med kvantitativa metoder. Statistik från tidningsutgivning och medieinnehåll ska sammanfogas med väljarundersökningar. Ledamöternas insatser i kongressen ska även följas upp. Jobbar de som kommer från distrikt som täcks bra av media mer engagerat för sina väljare? Och röstar politikerna främst efter vad väljarna vill eller är det utifrån vad som kan främja den egna karriären? Genom att titta på hur stora de federala anslagen till olika distrikt är så kan även David Strömberg se de ekonomiska effekterna av sambandet mellan kongressdistrikets och utgivningsområdenas utsträckning.

Politisk ekonomi stort i USA

Kvantitativa metoder, studier av utfall och orsakssamband anger han som centrala delar inom forskningsområdet politisk ekonomi, där han är verksam. I Sverige är det ett litet forskningsområde men i bland annat USA är det desto större. Statsvetare studerar ofta samma händelseförlopp men från andra perspektiv. Inom statsvetenskap är valprocessen i sig ofta huvudmålet för en studie. Nationalekomer fokuserar mer på effekter på den ekonomiska politiken, som hur statens resurser fördelas och hur välfärdssystemet påverkas. Användning av stora statistiska material och matematik är också vanliga.
- Nationalekonomer strukturerar ofta tänkandet med matematiska modeller, säger David Strömberg som själv har en naturvetenskaplig bakgrund med en examen i fysik.

Fysiker som sadlade om

Men när David Strömberg gjorde vapenfri tjänst på Sida började han att studera nationalekonomi och intressera sig för dess tillämpningar. I doktorsavhandlingen, som gjordes vid Princetonuniversitetet i USA, studerade han hur radions utbredning på amerikanska landsbygden under 1930-talet påverkade politiken. Politikerna kunde plötsligt nå väljarna på ett annat sätt än tidigare och därmed utlova nya satsningar. Resultatet blev att de orter som hade tillgång till radio fick mer i statligt bistånd från regeringen. En annan slutsats i avhandlingen var att valdeltagande ökade kraftigt i takt med att radioinnehavet ökade.
Denna studie var den första av ett antal nationalekonomiska studier av hur mediautbredning påverkar det politiska systemet. Hans resultat uppmärksammades bland annat av Världsbanken och idag är det vanligt med forskning om kopplingen medier-politiskt utfall.

Studie av naturkatastrofer

Tillbaka i Stockholm och IIES har David Strömberg forskat bland annat om naturkatastrofer. Sedan sextiotalet har antalet naturkatastrofer tiodubblats, medan det totala antalet dödsoffer varit i stort oförändrat. Den stora ökningen av rapporterade naturkatastrofer drivs i huvudsak av en ökad rapporteringsbenägenhet och befolkningsökning. Skälet till att antalet dödsoffer inte ökar, trots en fördubblad världsbefolkning, är förmodligen ekonomisk tillväxt.

Han har även (tillsammans Thomas Eisensee vid IIES) studerat viljan att ge amerikanska offentliga medel i bistånd vid naturkatastrofer. De har funnit att naturkatastrofer som inträffat samtidigt med stora mediehändelser, som olympiska spel och O.J. Simpsonskandalen, fått mindre bistånd eftersom dessa katastrofer inte täcks av TV-nyheterna.

Modell för amerikanska presidentkandidater

Ett annat av David Strömbergs forskningsprojekt känns extra aktuellt i år när den amerikanska presidentvalskampanjen rullar på. Det är nu avslutat och handlade om att hitta en modell för att presidentkandidaterna ska fördela sina kampanjresurser mellan delstaterna på bästa sätt för att öka chansen att bli vald.
- Mina prognoser från september 2000 respektive 2004 kunde förklara över 90 procent av variationen i var presidentkandidaterna faktiskt sedermera spenderade sin tid, säger David Strömberg.

I september kommer han att göra en analys/prognos av årets presidentval.

David Strömbergs forskning
IIES