Intresset fanns där och viljan att jobba hårt. Men som student i Uppsala övervägde han aldrig att forska. Delvis eftersom ingen av föräldrarna hade akademisk bakgrund, tror han.
– Forskning fanns egentligen inte på kartan för mig. Men jag gjorde bra ifrån mig på grundnivån. Och under examensarbetet fanns en forskare som frågade ”har du tänkt på forskarutbildning?”.

I dag är Peter Fredriksson professor vid Nationalekonomiska institutionen och en av företrädarna för universitetets ledande forskningsområde Utvärdering av ekonomisk-politiska åtgärder. Men en stor del av karriären har tillbringats vid Uppsala universitet. Disputationen skedde 1997 och därefter fortsatte han att forska där. Under åren 2005-2010 var han generaldirektör för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, en myndighet under arbetsmarknadsdepartementet men med nära band till Uppsala universitet. Förra året sökte han och fick en professur vid Stockholms universitet.
– Det blir lätt en hel del administration som generaldirektör. Jag längtade tillbaka till egen forskning.

Intresse för policyfrågor

Peter Fredriksson har alltid haft ett intresse för policyfrågor, men egna intressen och livssituation har styrt forskningens inriktning. C-uppsatsen under studietiden rörde efterfrågan på högre utbildning. Sedan ägnade han ett antal år åt att utvärdera arbetsmarknadspolitik. Med egna barn i skolåldern fokuserar han nu på att utvärdera åtgärder inom utbildningssystemet.
– Jag slutar nog min forskarbana med att studera pensionssystemet eller den geriatriska vården, säger Peter Fredriksson och skrattar.

Ett antal stora skolreformer har genomförts de senaste decennierna, bland annat kommunalisering, fria skolval och ett nytt betygssystem. Men väldigt lite har grundats i forskning, konstaterar Peter Fredriksson, som anser att reformer oavsett regering har genomförts utan tydlig problemformulering. Särskilt bekymmersamt, enligt Peter Fredriksson, är att förändringarna har drivits igenom utan tanke på hur effekterna ska utvärderas.
– Sedan mitten av 1990-talet pekar resultatutvecklingen i skolan stadigt neråt, oavsett hur vi mäter. Men vi kan inte säga om det är den ena eller andra reformen som var misslyckad.

Peter Fredriksson framför emellanåt sina forskningsresultat till högsta politiska nivå, inklusive nuvarande utbildningsminister Jan Björklund som nyligen besökte universitetet. Han hoppas kunna påverka samhällsutvecklingen ”som droppen urholkar stenen” – genom att skriva artiklar, hålla föreläsningar och bidra till en diskussion.
– Det är ju vad forskning är. En kontinuerlig uppbyggnad av kunskap.
– Ibland får man också ändra på sina egna förutfattade meningar.

Text: Henrik Lundström