Utbildning är en grundläggande del av livet, och hur skolmiljön fungerar i unga år kan få stor betydelse på den framtida arbetsmarknaden vad gäller utbildningsnivå, yrke, lön och hälsa. Det är kärnan i det forskningsprojekt som Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har initierat med anslag från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

– Vår utgångspunkt är att skatta långsiktiga effekter av olika utbildningsåtgärder. Det handlar inte om lärarkvalitet och undervisningsmetoder, som beslutsfattare har svårare att styra över, utan om att undersöka reformer som beslutsfattare styr över direkt.

Bland annat undersöks hur klasstorleken påverkar framtida löner och karriär. Där finns sedan tidigare kunskap om att elevernas prestationer i skolan påverkas positivt av mindre klasser.

– Däremot har vi haft bristande information om framtida löne- och inkomsteffekter. Tidigare har man försökt uppskatta det genom att utnyttja sambandet mellan skolresultat och löner, men det har inte gått att studera effekterna direkt på individnivå, säger Peter Fredriksson.

Men tack vare rikedomen i svenska registerdata så kan man både följa enskilda elever och motsvarande inkomstutveckling från 1968 och framåt. Uppgifterna är förstås avidentifierade, men kan ändå utnyttjas för att matcha individers inkomstutveckling med resultaten i skolan. Knepet är att utnyttja ett tröskelvärde.

– Det har funnits en klasstorleksregel. Så länge antalet elever per årskurs var färre än 30 så bildades en klass, men om antalet översteg 30 så bildades två klasser. Det betyder att går man från 30 till 31, så blir det i stället ett hopp från 30 till 15 ½. Det kan vi sedan jämföra med motsvarande hopp i skolresultat och löner vid samma tröskelvärde.

Resultaten kan illustreras tydligt i grafer och forskningen blir mycket transparent. Det är inte ett renodlat experiment, men fungerar som om det hade varit ett experiment, förklarar Peter Fredriksson.

Lärandemiljön i skolan påverkar

Ungefär 6 000 individer har inkluderats i studien. I nästa steg ska forskarna undersöka varför de här effekterna uppstår.

– Vi baserar oss på en undersökning som leds av pedagoger vid Göteborgs universitet där de har vänt sig till elever, föräldrar och ibland även lärare och ställt frågor som exempelvis ”vågar du fråga läraren om hjälp?” och ”hjälper du dina barn med läxorna?”. Vi tror att det är en sämre lärandemiljö i en större klass och det kan vi mäta med den här typen av enkätfrågor.

Forskarna tittar även på andra utbildningspolitiska reformer som påverkar individer tidigt i livet. Grundskolereformen, som var fullt implementerad 1967, genomfördes vid olika tidpunkter i olika kommuner. Det gör det möjligt att undersöka huruvida inkomsterna förändrades i den kommun som var tidigt ute med en förlängd skolgång. En annan del av projektet handlar om ålder vid skolstart, där en elev kan vara född på nyårsafton och en annan på nyårsdagen. Trots att det bara skiljer några timmar och att barnen i grunden är likadana, så uppstår ett hopp i skolstarten med ett helt år.

– Vi kan undersöka vilket utfall åldern vid skolstart får och se om det uppstår motsvarande hopp i utbildning, löner och livsinkomst. Bakgrunden är hela tiden att försöka förstå de långsiktiga effekterna av reformer som påverkar barnen i unga år.

Unik fördel med svenska data

Projektet innefattar en stor datainsamling. Bland annat är ambitionen att digitalisera de årgångar av mönstringsprovet inför värnplikten, som ännu inte är digitaliserade, och resultaten från standardprov. Sverige är närmast unikt när det gäller möjligheten att kunna utföra den här typen av långsiktiga studier, och resultaten kommer därför troligen att få stor uppmärksamhet i forskarvärlden.

– Det finns likartade studier i nordiska länder, och det är nästan bara här vi kan använda sådana register och har tillåtelse att matcha olika typer av register förutsatt att slutprodukten är avidentifierad. Det är en fantastisk konkurrensfördel för oss jämfört med resten av världen.

Peter Fredriksson har alltid haft ett stort intresse för policyfrågor. Under åren 2006–2010 var han generaldirektör för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, en myndighet under arbetsmarknadsdepartementet med nära band till Uppsala universitet.

– Min drivkraft är att ägna mig åt forskningsfrågor som berör mig och som är relevanta för utformningen av politiken. Frågan om till exempel klasstorlek är konkret och går att utvärdera, och förhoppningen är att forskningen ska sätta avtryck i ett bättre beslutsunderlag för framtiden. Tack vare anslaget från Stiftelsen har vi också kunnat skapa en större forskningsmiljö för de här frågorna, något som jag tror får en långsiktig betydelse.

Text: Nils Johan Tjärnlund för Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond
Bild: Magnus Bergström för Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond