Forskningen spänner över ett brett spektrum av frågor; alltifrån hur utformningen av socialförsäkringarna påverkar hälsa och förtidspensionering till hur penningpolitiken bör utformas i en globaliserad värld. I fokus står ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik, men även utbildnings- och socialförsäkringssystem.

Forskningen kan sägas stå på tre ben. Dels analyseras effekterna av olika ekonomisk-politiska åtgärder – vad fungerar och vad fungerar inte? Dels studeras grundproblemet – för att åtgärder ska vara effektiva är det viktigt att orsakssambanden i samhället är klarlagda. Det pågår även normativ forskning, som försöker svara på hur politiska åtgärder utformas så effektivt som möjligt.

Bland mycket annat har forskningen visat att invandrare som byter till svenskklingande efternamn ökar sin inkomst, vilket visar att diskriminering är en viktig faktor till löneskillnader mellan svenskfödda och invandrare. Forskningen har också visat att de genomgripande skolreformerna i Sverige på 1950-talet ökade möjligheterna för talangfulla elever från mindre bemedlade hem och på så vis minskade den sociala ojämlikheten.

Verksamheten bedrivs i huvudsak vid Nationalekonomiska institutionen, ofta i samarbete med nationalekonomer inom och utanför universitetet, både i Sverige och internationellt. Forskarna anlitas regelbundet som experter och sakkunniga, bland annat av Finanspolitiska rådet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Forskarna deltar också aktivt i samhällsdebatten, bland annat som skribenter på bloggen Ekonomistas.