Foto:  Claes Pettersson/Jönköpings länsmuseum  Bildtext 2: I botten på en gammal damm för att dokumentera lagren på herrgården Rosenlund i Jönköping.
Anna Andréasson i botten på en gammal damm för att dokumentera lagren på herrgården Rosenlund i Jönköping. Foto: Claes Pettersson/Jönköpings länsmuseum


När Anna Andréasson disputerar vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur om några år räknar hon med att vara den första i Sverige som gör det på en avhandling i trädgårdsarkeologi. Ämnet definieras som trädgårdshistorisk forskning som tar utgångspunkt i fysiska lämningar men även tar hjälp av andra källor som texter, kartor och bilder för att kartlägga historien.

Företag inom trädgårdsarekologi

Efter att ha avslutat sina arkeologistudier vid Göteborgs universitet arbetade Anna på Malmö Kulturmiljö i Skåne, sedan på Programmet för Odlad Mångfald och Centrum för Biologisk Mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. För att ytterligare kunna kombinera sina två stora intressen, arkeologi och trädgårdar, startade hon företaget ArchaeoGarden. Anna har där bland annat lett trädgårdsarkeologiska utgrävningar i Sverige och Norge, och haft uppdrag åt länsstyrelsen och Malmö stad för att inventera historiska trädgårdar. Hon har även gjort inventeringar av växtligheten på kyrkogårdar och tagit fram vård- och skötselplaner för dessa.

Ett stort arbete Anna är inblandad i är restaureringen av Kvarndala trädgård utanför Malmö som är från 1930 och 1940-talen. En viktig del här är att intervjua personer som varit verksamma i trädgården. Hon har även skrivit böcker om Kvarndala, hållit föredrag och för närvarande är hon engagerad i bokprojektet Trädgårdens kulturhistoria där hon skriver om medeltiden.

Anna föredrar att kombinera praktiskt arbete med forskning.
– Det ger mig god insyn i verksamheten och skapar ett kontaktnät som jag kan ha nytta av i min forskning. Jag vill gärna brygga över skillnaden mellan det praktiska och det akademiska. Trädgårdshistoria kan inte studeras utan tvärvetenskap och en kombination av teori och praktik.

Mest fynd från städer

Avhandlingsprojektet handlar om medeltidens trädgårdar i Norden med fokus på 1300- och 1400-talet. Forskningsdata består till stor del av arkeologiska rapporter från grävningar, och tillgången till material har vuxit mycket på senare år. De flesta grävningar som gjorts av medeltida lämningar har varit i städer, och därmed finns även mest material därifrån. Det har hittills varit få grävningar vid slott, kloster och bondgårdar, berättar Anna. Förr när kloster och slott grävdes ut var forskarna främst intresserade av att frilägga själva byggnaderna; därmed har ofta material av intresse för att studera trädgårdar förts bort. Det rör sig då exempelvis om jordlager där odling skett, komposter och planteringsgropar.

Men i forskningen använder hon sig även av andra källor som gamla handskrifter och dokument. Då det dessutom finns beröringspunkter med andra forskningsområden samarbetar hon bland annat med språkvetare och botanister.

Från Romartid till 1900-tal

Odlande och trädgårdsväxter har genom historien haft stor betydelse för människor, inte enbart som föda utan även som till exempel läkeväxter. De har också haft betydelse inom religionen, konsten och på många andra områden. Anna önskar att förståelsen för växternas betydelse ska öka. Och hon har även en vision för arkeologin:
– Jag skulle vilja att det blev allmängods bland arkeologer att även leta efter trädgårdslämningar vid grävningar. Ju fler som inser att de ska leta även efter hortikultur och alla slags kulturväxter, desto mer lär vi hitta – exempelvis vid gamla borgar, säger Anna.

Hon betonar också att trädgårdsarkeologi är ett rätt ”tidlöst” forskningsområde. Den äldsta trädgården hon skrivit om var från romersk järnålder och låg i Hyllie utanför Malmö. Den yngsta är trädgårdsarkitekten Ulla Molins byggnadsminnesförklarade trädgård i Höganäs utformad 1978-1997.

Gamla kunskaper kan väckas till liv

Ärter, bönor, bladgrönsaker och rotfrukter är växter som haft stor betydelse i nordiska trädgårdar. Mycket kunskap gick under 1900-talets andra hälft förlorad om hur gamla kulturväxter kan odlas och användas. En kombination av ökad forskning på detta område och ett ökat intresse i samhället för trädgårdsodling tror Anna gör att mycket av de kunskaper som fallit i glömska nu kan väckas till liv.
 

Potatislök är en av Annas favoritväxter.
Potatislök är en av Annas favoritväxter.

Potatislök är en av de egna favoriterna bland gamla kulturväxter. Det är en lök som förökar sig som potatis i marken och dessutom har bra lagringsegenskaper. Denna c-vitaminrika lök är även en möjlig förklaring till att vikingarna inte fick skörbjugg på sina långa resor. Den är en av de fleråriga grönsaker som insamlats och studeras av Programmet för Odlad Mångfald (POM). 

Hur är det med ditt eget odlande?
– Jag har en trädgård och en hel del gammeldags blommor på lantstället. Men tyvärr har jag inte hunnit jobba så mycket med mina egna trädgårdar de senaste åren.