Cecilia Lundholm. Foto: Eva Dalin
Cecilia Lundholm. Foto: Eva Dalin
 
Det finns en naiv uppfattning om att människor fattar beslut i miljöfrågor enbart baserat på naturvetenskapliga rön, säger projektledaren docent Cecilia Lundholm, föreståndare för CeSam - Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Miljöintresserad har Cecilia Lundholm varit sen tonåren. Men hon beskriver sig hellre som intresserad av samhällsfrågor.

- Någon skogsmulle har jag aldrig varit. För mig har miljöproblem alltid varit ett samhällsproblem. Lösningarna på miljöproblemen ligger i hur vi organiserar samhället.

I tjugoårsåldern turnerade hon bland högstadieelever i Örebro med en teaterföreställning om miljövänlig konsumtion. Skolungdomarnas frågor, funderingar och svar väckte hennes intresse för hur människor resonerar kring miljöproblem vilket sedermera ledde in på studier i pedagogik.

Under avhandlingsarbetet, som handlade om hur forskar- och högskolestuderande tolkar miljöinnehåll i sina utbildningar, kom hon i kontakt med ekonomer.

- Ekonomerna resonerade om att sätta pris på naturen. Bland annat räknade de på nötskrikans positiva ekonomiska värde som spridare av ekollon. Det var en helt ny tanke för mig.

Inblicken i ekonomernas tankevärld fick Cecilia Lundholm att intressera sig för studenters förståelse av ekonomiska begrepp, däribland prisbildning.

- Forskning visar att studenter har svårt att uppfatta priset som en produkt av interaktionen mellan marknadens aktörer. Studenterna, inte bara ekonomstudenter, tenderar att översätta samhällsfenomen till individfenomen.
När CeSam invigdes i våras blev Cecilia Lundholm dess föreståndare. CeSam samarbetar med samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner kring forskning och undervisning om samhällsvetenskaplig didaktik. I och med det nya forskningsprojektet samverkar CeSam även med Juridiska fakulteten.

Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet har tilldelat projektet 7,9 miljoner kronor vilket är den största summa som något projekt har fått av kommittén år 2011.

Till skillnad från naturvetenskap är kunskapsbildningen hos studenter inom statsvetenskap, juridik och ekonomi relativt outforskad. Forskningsprojektet har ett uttalad praktiskt syfte.

- Gäller teorier om inlärning av naturvetenskap generellt? Kan de appliceras på samhällsvetenskap eller har samhällsvetenskap sina alldeles egna förutsättningar? Ju mer vi vet om hur inlärningsprocessen går till desto mer kan vi säga om hur undervisningen bör utformas.

Cecilia Lundholm menar att i samhällsvetenskapen kommer värderingar in på ett annat sätt än inom naturvetenskap. Det är därför av intresse att ta reda på hur framtidens beslutsfattare präglas av sina utbildningar.

- Naturvetenskapen är värderingsfri till skillnad från samhällsvetenskapen; tyngdkraften finns där oavsett vilka värderingar vi har, säger Cecilia Lundholm.

Med hjälp av enkätfrågor kan studenternas värderingar placeras in på en skala där de vars handlingar styrs av egenintresse (Self Enhancement Values) hamnar i ena änden och de som ser sig själva som en del av ett större sammanhang, inkluderande både andra människor och naturen (Self Transcendence Values), hamnar i den andra. Projektet handlar också om studenternas förståelse för hur marknaden respektive staten fungerar, om förståelsen skiljer sig åt beroende på vad de studerar och om det påverkar deras val av lösning på miljöproblem.

- Ambitionen är att få en bred överblick av hur studenter förstår samhällets olika sätt att hantera våra sina naturresurser, vilka sätt de föredrar och varför. Det är därför tacksamt att tvärvetenskapligt kunna studera framtida beslutsfattare inom näringsliv, rättsväsende och den politiska sfären.
 

Text: Staffan Westerlund
Foto: Eva Dalin