Janet Vähämäki, forskare i företagsekonomi
Janet Vähämäki, forskare i företagsekonomi

– Leder bistånd till resultat? Det är väldigt svårt att säga ”ja, det gör det” eller ”nej, det gör det inte”. Det jag har tittat på är vad som händer när den frågan ställs, säger Janet Vähämäki, forskare i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hon har studerat vad som driver fram idéer om att fokusera på resultat i biståndet och varför de idéerna i praktiken visar sig vara svåra att genomföra.

Hör Janet Vähämäki berätta om sin avhandling.

Att visa på resultat i biståndet kan vara svårt, eftersom inte allting låter sig mätas. Det är en sak att kunna redovisa hur många barn som vaccineras mot polio, och en helt annan att visa hur mycket ett land demokratiserats. Det är också svårt att avgöra om det verkligen beror på svenska biståndspengar. Biståndet utvärderas hela tiden. Det är nödvändigt för att man ska kunna veta om svenska biståndsprojekt fungerar eller inte. Men under vissa perioder har trycket på att redovisa resultat varit extra starkt, visar Janet Vähämäki i sin avhandling. Biståndsmyndigheten Sida har under åren 1971, 1981, 1998 och 2012 lanserat så kallade resultatinitiativ som försökt mäta biståndets resultat på nya sätt. Samtliga initiativ har efter ett tag avskaffats.

– Idén till min avhandling föddes 2010, när biståndet och biståndets resultat ifrågasattes av den dåvarande regeringen. Jag arbetade då på Sida, och upplevde att de krav som ställdes på resultatredovisningen riskerade att ta över innehållet och sakfrågorna i biståndet, säger Janet Vähämäki.

Oro och frustration på Sida

I studien undersöker Janet Vähämäki varifrån trycket på att redovisa resultat kommer och hur man talat om dem i till exempel i riksdagen, regeringen, och massmedier. Hon har också studerat hur det externa trycket på mätbara resultat påverkat Sida. Hon fann att det förutom att kräva tid och administration också ledde till att medarbetarna gjorde motstånd mot resultatmätningarna.
– Det ledde till mycket frustration och oro bland medarbetarna. De var oroliga över att inte få fram tillräckligt med information, men också över vad informationen skulle användas till. Tänk om projekt skulle avslutas om resultaten inte motsvarade förväntningarna, säger Janet Vähämäki.

Förtroendet för biståndet ökade

Den information som Sida samlat in över resultaten i svenskt bistånd har i slutändan inte bedömts vara tillförlitlig att användas till exempel för att kommunicera om biståndets resultat till allmänheten. Trots det har allmänhetens förtroende för svenskt bistånd vuxit. Kanske har Sidas uttalade ambition att mäta resultat i biståndet spelat roll för allmänheten.

– När det har funnits kritik och ifrågasättande mot biståndet har Sida kunnat svara att vi är på gång, vi har ett system och vi kommer snart att kunna ge svar på frågorna. Resultatinitiatiativen som jag studerat har därför ändå gett legitimitet till Sida, och därför troligtvist också bidragit till det ökade förtroendet för svenskt bistånd, säger Janet Vähämäki.

Avhandlingen i fulltext kan laddas ner från portalen DiVA här.