Per Krusell
Per Krusell

Per Krusell vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) beviljades nyligen 41 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för projektet ”Klimat och hållbarhet i utvecklingsländer”. Trots att han efter många framgångsrika ansökningar borde vara van att ta hem betydande anslag var glädjen stor när det positiva beskedet kom.

När vi sökte kände jag att det inte går att skriva ett bättre projekt. Forskarna som ska göra det här är extremt duktiga och meriterade och frågan är så relevant. Jag tänkte – hur kan de säga nej till det? Fast ända inpå sluttampen känner man sig osäker. Men vi fick det.

 

Det har blivit high five i korridoren och gratulationsmejl från rektor.

Forskningsprojektet syftar till att bygga en förståelse av de problem den globala uppvärmningen för med sig i utvecklingsländer.

Att närma sig klimatproblematiken kräver att man inte bara tittar på jordens genomsnitt utan att man tar de fattiga ländernas perspektiv, säger Per Krusell.
En stor del av skadorna man förväntar sig av klimatförändringarna kommer att slå i delar av världen som redan är hårt påfrestade. Utvecklingsländer har mindre möjlighet att anpassa sig till klimatförändringarnas inverkan. Dessutom ligger många av dessa länder i de områden av världen som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Samarbete på mikro- och makronivå

Projektet är ett samarbete mellan nationalekonomer på mikro- och makronivå.

Det är inte tvärvetenskapligt på så sätt att det är vi och forskare från andra discipliner men det spänner över ett stort område inom nationalekonomin. Makroekonomer, som jag själv, jobbar extremt sällan ihop med utvecklingsekonomer som i det här fallet.

Mikroekonomerna bidrar med data från specifika utvecklingsländer, till exempel kring hur beslut fattas, vilken typ av grödor som odlas eller hur migrationsmönstren ser ut. Makroekonomerna försöker sedan se om det finns gemensamma nämnare länderna emellan för att kunna dra mer generella slutsatser kring vilka utmaningar fattiga länder i allmänhet står inför och hur dessa bäst kan hanteras.

Vi makroekonomer har inte så mycket detaljkunskap om de här länderna. Genom samarbetet med utvecklingsekonomerna får vi hjälp att förstå mekanismer för hur fattiga länder kan och bör anpassa sig till klimatförändringarna, till exempel hur det påverkar deras jordbruk när de drabbas av torka, eller vad som händer när det blir så varmt att folk inte kan arbeta. Vanligtvis tittar man bara i ett land och ser vad som hänt där, nu försöker vi hitta bestämningsfaktorer som gör att man kan översätta den kunskapen och tillämpa den även i andra länder.

Verktyg för beslutsfattare

Målet är att det här ska kunna bli ett verktyg för beslutsfattare, både nationellt och internationellt, i policybeslut kring hur vi bäst ska kunna möta klimatförändringarna. Projektet löper över sex år men redan under 2017 hoppas Per Krusell att de första artiklarna ska kunna publiceras.

Vid sidan av anslaget från Riksbankens jubileumsfond har IIES beviljats åtta andra anslag på över två miljoner vardera under 2016. Institutets externa finansieringsgrad är väldigt hög men enligt Per Krusell finns det ingen hemlighet bakom framgången.

Det gäller att meritera sig. Om du kommer till A-huset för att ta hissen utanför reguljär arbetstid står den antingen på entréplan eller på våning 8. Vi jobbar sent, vi jobbar tidigt. Den internationella toppforskningsvärlden är elitistisk och det gäller att publicera sig i de allra bästa tidskrifterna och ha impact, annars platsar du inte. Det är lite så, säger Per Krusell och tillägger: samtidigt är IIES en jättetrevlig arbetsplats där vi peppar och hjälper varandra.