- Projektet är ett samarbete med institutionerna för botanik och geologiska vetenskaper samt Baltic Nest Institute. Vidare ingår den miljöekonomiska konsultfirman Enveco, som räknar på vad blomningarna tillför och kostar samhället, säger Ragnar Elmgren.

Cyanobakterier, som tidigare kallades blågröna alger, betraktas allmänt som en indikator på Östersjöns hälsa. Kraftiga blomningar tolkas ofta som ett tecken på att Östersjön är ett sjukt hav.
- Blomningarna upplevs som en negativ effekt, men de har funnits under minst 7 000 år, säger Elena Gorokhova.

Ändrade semestervanor

En anledning till att rapporterna om cyanobakterier har ökat är en ändrad livsstil. Tidigare hade inte så många möjlighet att semestra vid Östersjön, men det har ändrats under de senaste 50 åren.
- Kunskapen har förbättrats, i och med att datatillgången har blivit bättre, till exempel genom nästan dagliga satellitbilder av blomningarnas utbredning. Vi har också fått en ökad kunskap om cyanobakteriernas förekomst och toxicitet. Det finns mycket bra grundforskning bland annat om hur djurplankton, bottenlevande djur och fisk påverkas, förklarar Elena Gorokhova.

Viktiga blomningar

Växtplankton i Östersjön blommar två gånger om året, dels på våren, dels under sommaren, den årliga cyanobakterieblomningen. Dessa blomningar är viktiga för den biologiska mångfalden, och många djurarter är anpassade till dem.
- Det är mest djurplankton i samband med cyanobakterieblommningen på sommaren. Detta bidrar till att uppehålla en stabil fiskproduktion, förklarar Elena Gorokhova.

Studerar fiskproduktionen

Som en del av projektet vill vi beräkna hur mycket fiskproduktionen kan påverkas om cyanobakterierna försvinner. Det är ett första steg till att göra en ”kostnad-nytta analys”, förklarar Ragnar Elmgren.

Det är första gången så här stort, integrerat projekt genomförs i Sverige, tidigare har fokus legat på mindre projekt.
-Det har varit svårt att få pengar för större projekt, vilket har gjort att man utformat begränsade delprojekt som man kunnat hoppas på att få finansiering för, förklarar Ragnar Elmgren.

Text: Mikaela Lind
(Texten är uppdaterad 8 juli 2010.)

www.su.se/emb