Ella Sundholm från Lugnets skola i Hammarby sjöstad i jakt på eklöv. Foto: Niklas Björling
Ella Sundholm från Lugnets skola i Hammarby sjöstad i jakt på eklöv. Foto: Niklas Björling

– Medborgarforskning får vanliga människor och forskare att kommunicera, säger Ayco Tack vid Institutionen för ekologi miljö och botanik, Stockholms universitet.

I dag kan alla, även de som inte har specialkunskaper, vara med och bidra till vetenskapliga upptäckter. Det kallas citizen science eller medborgarforskning och handlar ofta om att göra observationer eller klassificera stora mängder data, sådant som forskarna aldrig skulle hinna med. I Sverige handlar medborgarforskning ofta om naturobservationer.

Medborgarforskning med anor

Medborgarforskning är inget nytt, berättar Ayco Tack. Redan i mitten av 1700-talet samlade Linnélärjungen Harald Barck in data om växternas årstidsväxlingar från stora delar av Sverige. Tanken var då att uppgifterna någon gång skulle vara till nytta för Sverige. Från 1870 och fram till en bit in på 1940-talet observerade hushållningssällskapen runt om i Sverige vår-, sommar- och hösttecken efter uppsatt schema. Det resulterade i uppemot 350 000 observationer av djur, växter och jordbruk från hundratals orter i Sverige – från första vårtecken till sista hösttecken.

– Vi återuppväcker dessa undersökningar, men använder skolor i stället för hushållningssällskapen, säger Ayco Tack.

Insamling av ekblad

Över hela den ekbevuxna delen av Sverige samlar tusentals skolelever in ekblad och skickar dem till forskare för analys. Ekprojektet pågår samtidigt som skolelever och allmänhet samlar in hösttecken över hela Sverige, en insamling som pågått i flera år under ledning av Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska fenologinätverket. Tanken är att kunna spåra klimatförändringarna – gör de att sommaren blir längre eller kommer hösten, liksom våren, tidigare?

– Det är viktigt att barnen känner att de gör nytta och hjälper forskarna. Det får dem att sträcka på sig, säger läraren Jane Rosenkvist.

Exempel på medborgarforskning vid Stockholms universitet

- Anders Björkvall, Gustav Westberg och Sara Van Meerbergen, Institutionen för svenska och flerspråkighet, tar under hösten hjälp av skolelever för att kartlägga vad som finns på anslagstavlor över hela Sverige.

- Jonas Hentati-Sundberg, Stockholms resilienscenter, har samlat in och analyserat fotografier från både allmänhet och museer för att kartlägga hur storleken på sillgrisslekolonin på Stora Karlsö förändrats under de senaste 100 åren.

- Carmen Prieto och Georgia Destouni vid Institutionen för naturgeografi har upptäckt att Aurorafjärilen börjar flyga upp till åtta dagar tidigare på våren på grund av klimatförändringarna de senaste 50 åren. De har använt data i Artportalen för sin undersökning.