Filmstjärnor - ikoner för stil och skönhet

När filmstjärnor, kosmetika och mode diskuteras handlar det ofta om ytlighet och flärd. Men fenomenet är mer komplext än så. I sin avhandling menar Therése Andersson att det, genom historien, stått för både kvinnlig emancipation och strävan efter individualitet.
I USA etablerades filmstjärnesystemet under första delen av 1900-talet. Det var då de populära skådespelarnas personligheter blev medelpunkten i den celebritetskultur som vi möter idag.

I mitten av 1910-talet började de första fotografierna av kvinnliga filmstjärnor användas i reklam för skönhetsprodukter. På 1920-talet blev filmstjärnorna även, så kallade stilpedagoger, som i tidningsartiklar erbjöd lektioner i personlig klädsstil. Tidningarna kom därigenom också att fungera som guider för mode, skönhet och livsstil.
- Även här i Sverige gjorde detta avtryck i populärpressen där filmstjärnorna blev förebilder för mode och stil, säger Therése Andersson.

Men synen på de kvinnliga filmstjärnorna var dubbel. Att till exempel använda make-up, betraktades som något konstgjort, som en mask, i negativa termer. Samtidigt sågs kosmetik som ett sätt för kvinnor att skapa sig en egen identitet och det kom också att bli en symbol för oberoende.
- Filmstjärnan blir också en person med makt som, genom att förändra sitt utseende, kan påverka sin sociala situation.

Kvinnor som konsumenter

I början av 1900-talet var det rätten till personlig frihet, rätten till sin kropp och sin arbetskraft samt rätten att äga och att disponera sin egendom som, i Sverige, gav en individ status som medborgare. Och när den allmänna rösträtten infördes 1921 fick vi även en ny äktenskapsbalk som upphävde mannens målsmanskap. Detta gav kvinnorna större autonomi.
- Den här autonomin medförde mer än bara rätten till den egna kroppen. Kvinnan fick nu möjlighet att smycka sin kropp och att använda kroppen för att uttrycka sitt oberoende. De gjorde de bland annat genom make-up och mode.

Kvinnornas ekonomiska autonomi skapade också nya konsumtionsmöjligheter, framhåller Therése Andersson och förklarar att det rådande modet och stilarna blev tillgängliga genom film och populärpress. Det här gällde i synnerhet kvinnor från arbetarklassen, som genom sitt jobb, fick en egen inkomst att spendera.

I sin avhandling har Therése Andersson studerat perioden 1900-talets början fram till 1940, med fokus på 1920-1930-talen. Materialet har hon hämtat främst från tidningen Filmjournalen men även Husmodern, Hela Världen och Bonniers Månadsmagasin. Böcker och reklamskrifter, både svenska och amerikanska, som behandlar hälsa och skönhet, har kompletterat tidningsmaterialet.
- Det jag sett är att stjärnorna ofta framställdes som om det var deras ”verkliga” personlighet som presenterades i tidningarna istället för en medialt konstruerad image.

Viktigt med egen image

Therése Andersson har också tittat på kosmetika och mode ur ett filmtekniskt perspektiv, till exempel hur förutsättningarna för närbilder såg ut och vilka ”looker” stjärnorna använde.
- Det var oerhört viktigt att varje stjärna hade en egen distinkt image. Varje image representerade en egen stil som tilltalade olika delar i publiken. Här ser man tydligt hur filmen och reklamen går hand i hand. Den roll, som till exempel ljuv och vacker eller stilfull och kylig, som en stjärna kunde ha på vita duken, följde också med i reklamen och framkallade vissa associationer.

Therése Andersson menar att man kan dra paralleller till idag.
- Även om tekniken har moderniserats så är det egentligen inte mycket som har förändrats. Precis som under tidigt 1900-tal så använder sig reklamen än idag av säljande filmstjärnor. Dessa har också en stark egen image som tilltalar olika målgrupper. Medan till exempel Izabella Rossellini är sofistikerad och elegant och vänder sig till lite äldre kvinnor så uttrycker Scarlett Johansson ungdom och oskuld, om än ”preppy” (klassisk).

Therése Andersson har tittat på sitt ämne genom både ett filmvetenskapligt och ett modevetenskapligt perspektiv och hon tycker att hennes forskning öppnar upp för en rad studier inom dessa områden, som ändå inte ligger så långt ifrån varandra.
- Själv skulle jag gärna studera kostym- och modeskapare inom svensk film. Mode är ett sätt att betrakta världen igenom. Trenderna uttrycker sin samtid men också den person man själv vill vara.

Text: Madeleine Salomon

Filmvetenskapliga institutionen