Unik tillgång till filmarkiv

Enligt Astrid Söderbergh Widding, professor vid Filmvetenskapliga institutionen, hör dess höga anseende internationellt ihop med den unika tillgången till arkivmaterial och samlokaliseringen med Svenska Filminstitutet i Filmhuset på Gärdet.
- Vi är väldigt attraktiva för utländska forskare. För många av dem är det svårt att tro att en universitetsinstitution har tillgång till den mängd av arkivmaterial i sina egna lokaler som vi har.

Arkivrelaterad forskning är också institutionens signum. Svenska Filminstitutet har ett omfattande arkiv av svensk och utländsk film. Flera av forskarna vid institutionen ägnar sig åt det här materialet och det används även flitigt i undervisningen. Dessutom har institutionens forskare konsulterats av Filminstitutets personal i arbetet med att restaurera gamla stumfilmer. I Filmhuset kan forskarna även få tillgång till de internationella filmarkivens samlingar. Ett projekt som vidgar horisonten utöver det egna arkivets material är ”Tidig film och kulturell globalisering”, om filmer och filmkulturer i både Europa och USA.

Institutionen har dessutom nära samarbete med Statens ljud- och bildarkiv där mycket värdefullt arkivmaterial finns. Som ett led i att göra detta material mer lättillgängligt rekryterades en av institutionens forskare till SLBA för att leda arbetet med att digitalisera arkivmaterial, bland annat SF-Journalen och andra gamla journalfilmer. Ett annat forskningsprojekt med internationell film är att gå igenom filmer från FN-arkivet med FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld.

Det arkiv som kanske ändå har väckt störst uppmärksamhet internationellt är också det nyaste - Bergmanarkivet. Historien om hur Ingmar Bergman kontaktade filmvetaren Maaret Koskinen och erbjöd sitt arkiv är fascinerande. Maaret Koskinen disputerade 1993 på en avhandling om Bergmans filmer. Sex år senare ringde mästerregissören oväntat upp henne. Han undrade i fall hon kunde komma över till huset på Fårö och titta igenom vad han hade i sina lådor.

- Det är en jävla kökkenmödding det här. Kan du komma och kolla vad som finns egentligen? När Bergman sedan lade till att hon skulle få ta ”hela rubbet”, så var erbjudandet svårt att motstå.

Maaret Koskinen åkte till Fårö, bodde i Bergmans gästhus och skrev en bok utifrån hans material. Filminstitutets chef Åse Kleveland ordnade så att Stiftelsen Ingmar Bergman bildades och så överfördes 45 flyttlådor med bland annat regiböcker, brev, fotografier, manus och utmärkelser till Filmhuset.

Dessa är tidsdokument över hur Bergmans filmer och scenuppsättningar växte fram. Och den för Bergman så välkända ”regissörsdjävulen” finns nedklottrad redan på 40-talet. Senare har även några dammiga lådor från en kyrkvind i Stockholm inkluderats i samlingarna. Där fanns dokument från Bergmans tidiga år som amatörregissör och författare. Mer material lär det bli. Maaret Koskinen har blivit utlovad att få de mer privata delarna av Bergmans arkiv, som familjealbumen, vid ett senare tillfälle.

- Det här handlar om en svensk kulturskatt som är till nytta för flera discipliner, säger Maaret Koskinen. Hon har status som excellent forskare hos Vetenskapsrådet och kartlägger tillsammans med kollegan Mats Rohdin vad som finns i arkivet.

Till hösten öppnas arkivet även för andra forskare och intresset för att använda sig av materialet är stort. Där finns rikt med materiel för litteratur-, teater-, film- musik- och medievetare samt för forskare som intresserar sig för förhållandet mellan konstarterna.

Sommaren 2005 anordnades dessutom The Ingmar Bergman Symposium 2005 med deltagande av framstående forskare och skådespelare som Erland Josephson och Lars von Trier. Här presenterades också den förste innehavaren av en internationell gästprofessur i Ingmar Bergmans namn.

Institutionen har två professorer och tolv disputerade forskare anställda. Ofta har man dessutom besök av utländska gästforskare. Flera av institutionens forskare har även gästforskat vid utländska universitet. Förutom arkivstudier så är genusforskning vanligt vid institutionen. Det finns även en del nya forskningsprojekt inom medieteknologi och om tv-dokumentärer.

I Filmhuset finns också ett specialbibliotek samt flera filmsalonger. Att visa så mycket film på duk för studenterna är unikt, säger Astrid Söderbergh Widding. Allmänheten har även tillgång till filmsalongerna i form av Cinemateket som visar såväl gammal som ny film. Kopplingen till modern film finns även i form av att institutionen har en representant i Guldbaggejuryn som varje år utser de bästa svenska filmerna.

Filmvetenskapliga institutionen