Här skapas laserljus som används för att undersöka antivätet. Foto: Maximilien Brice/Cern.
Här skapas laserljus som används för att undersöka antivätet. Foto: Maximilien Brice/Cern.
 

– Under hösten har vi för första gången lyckats se energiövergången hos en antiväteatom, så nu har vi något att utgå från för framtida studier, säger Svante Jonsell, Stockholms universitet och ”husteoretiker” för Alpha-experimentet vid Cern i Schweiz.

För fem år sedan lyckades han och hans forskarkollegor för första gången fånga in atomer av antimateria. Sedan dess har de arbetat med att få dem att överleva så länge att de går att studera närmare, att fånga in fler atomer samtidigt och att konstruera bättre mätutrustning.

Svante Jonsell.
Svante Jonsell.

– Det borde finnas lika mycket materia som antimateria i universum, men så är det uppenbarligen inte i den del av universum som vi kan se. Det finns alltså något som vi inte förstår när det gäller antimateria och om vi hittar olikheter i hur väte och antiväte beter sig kan det ge ledtrådar till vad som är fel i teorierna, säger Svante Jonsell,

Standardmodellen för partikelfysik säger att det skapades lika mycket materia som antimateria vid Big Bang. Av symmetriskäl ska exempelvis väte och antiväte ha samma energinivåer. Dessa energinivåer går att undersöka med hjälp av laserspektroskopi, men eftersom antimateria förintas vid kontakt med materia är det en stor utmaning att fånga in antiatomer och genomföra dessa undersökningar.

– Det vore fantastiskt att kasta omkull standardmodellen. Det är varje fysikers dröm att slå sönder en teori som alla tror på.

Hela artikeln ”Observation of the 1S-2S transition in trapped antihydrogen” finns att läsa på tidskriften Natures webb.