Malaria är en allvarlig sjukdom som enligt WHO:s uppskattning smittar 200 miljoner människor varje år, samtidigt som 600 000 dör i sjukdomen, främst barn under fem år. Malaria är mest utbrett i Afrika, söder om Sahara.

Flera olika slags parasiter av släktet plasmodium orsakar malariainfektion. I princip alla fall av svår eller dödlig malaria kommer från den sort som heter Plasmodium falciparum. 

Blodkropparna klistrar ihop sig

Vid svår malaria klistrar röda blodkroppar ihop sig till något som liknar rosetter, och dessa rosetter kan blockera blodflödet. Det kan ge syrebrist och svåra vävnadsskador, där patienterna kan falla i koma, få hjärnskador och slutligen dö. Därför har det varit av stort intresse för forskare att skaffa mer kunskap om hur parasiten Plasmodium falciparum gör för att få de infekterade röda blodkropparna så klistriga.

Det är känt att personer med blodgrupp 0 har ett skydd mot rosettbildning och svår malaria, medan barn och vuxna med exempelvis blodgrupp A oftare faller i koma och dör.

Nu har forskarna ringat in en ny viktig pusselbit, genom att beskriva hur molekylen rifin är central i sammanhanget.

Mats Wahlgren, forskningsledare och professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet, beskriver upptäckten som ”enkelt rent konceptuellt”. Men eftersom rifin förekommer i många olika varianter har det varit ett tidsödande arbete för forskarna att få fram exakt vilken variant som ligger bakom mekanismen.

– Den här studien knyter samman tidigare kunskap, säger Mats Wahlgren. Vi kan förklara mekanismerna bakom det skydd som blodgrupp 0 ger mot svår malaria, och det kan i sin tur förklara varför blodgrupp 0 är så vanlig i områden där malaria förekommer. I till exempel Nigeria har mer än hälften av befolkningen blodgrupp 0, som alltså skyddar mot svår malaria, i Sverige är det mycket färre.

Forskare från Stockholms universitet

Forskarna från Stockholms universitet som deltagit i projektet med malaria-proteinerna är Patricia Lara, Nasim Moradi, Karin Öjemalm, Gunnar von Heijne och IngMarie Nilsson.

IngMarie Nilsson
IngMarie Nilsson

– Det har varit ett fantastiskt samarbete med Mats Wahlgren på KI och vi är väldigt glada för publikationen i Nature Medicine. Vårt samarbete har pågått under flera år och ganska nyligen har vi tillsammans med Mats Wahlgren erhållit ett anslag från SSF för att fortsätta arbete med malaria och dess proteiner några år till, säger IngMarie Nilsson.

Den aktuella studien är finansierad med medel från Stiftelsen för strategisk forskning, EU, Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnars Söderbergs Stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademin och Karolinska Institutet. Forskare vid Stockholms universitet, SciLifeLab, Karolinska Institutet, Lunds universitet, Köpenhamns universitet, Danmark, och universitetet i Helsingfors, Finland, har deltagit i arbetet med studien.