Mikrskopljus. Foto: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Mikrskopljus. Foto: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
 

Vilka mekanismer gör att myggor känner närheten till människor och sticker oss? Vad kan neandertalares DNA avslöja om släktskapet med dagens människor och vilka är de senaste rönen om membranproteiner? Det är några frågor som diskuteras när världsledande forskare, varav en Nobelpristagare samlas till symposiet “Molecular Life Science“ i Stockholm den 15 september.

– Livsvetenskaperna är mitt uppe i en hel serie teknikdrivna revolutioner och vår kunskap om cellen och dess inre, likaväl som om vår hjärna, vår kropp och vår evolutionära historia fördjupas med varje dag som går. Var står vi idag, och vad väntar runt hörnet? Det är frågor som jag hoppas symposiet ska ge några svar på, säger Gunnar von Heijne som är professor i teoretisk kemi vid Stockholms universitet och vetenskapligt ansvarig för symposiet.

Symposiet uppmärksammar att KAW fyller 100 år

Symposiet, som arrangeras av Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Karolinska Institutet i samverkan med Kungl. Vetenskapsakademien hålls i Aula Magna, Stockholms universitet, och är det tredje symposiet av sex som äger rum för att uppmärksamma att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) fyller 100 år under 2017.

– Life Science, livsvetenskap, är ett väldigt brett forskningsområde, det är egentligen vetenskapen om allt levande och omfattar många ämnesområden. I och med den snabba teknikutvecklingen görs framsteg i rask takt. Den grundforskning som utförs kommer att få tillämpningar inom bland annat sjukvård, veterinärmedicin, bioteknik, växtforskning, skogs- och livsmedelsindustri. Det är också därför som Stiftelsen gjort en samlad satsning på drygt 2,5 miljarder kronor på livsvetenskap under perioden 2014-2026, berättar Marcus Wallenberg, vice ordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som tillsammans med verkställande ledamoten Göran Sandberg deltar på jubileumsseminariet.

Symposiets fyra huvudtalare världsledande inom sina områden

Svante Pääbo, professor vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, talar om vad neandertalarnas DNA kan avslöja om släktskapet med dagens människor och om utvecklingen av olika genetiska drag. Han har i sin forskning utvecklat tekniker som gör det möjligt att analysera DNA från mångtusenåriga arkeologiska fynd.

Leslie Vosshall, professor vid Rockefelleruniversitet i New York, talar om neurobiologin hos världens farligaste djur, myggan, som sprider sjukdomar som malaria, denguefeber och zikavirus. Hon har bland annat identifierat koldioxidreceptorn hos insekter, den receptor som gör att myggor kan känna av närhet till människor och därmed snabbt hitta sitt offer.

Rod MacKinnon, professor vid Rockefelleruniversitet och Nobelpristagare i kemi, talar om jonkanaler, ett slags proteiner som sitter i nervcellernas cellmembran och som gör att nervimpulserna kan fortplanta sig i vår kropp.

Carol Robinson, professor vid Oxforduniversitetet, talar också om membranproteiner. Genom att använda masspektrometri har hon vidgat kunskapen om proteiners strukturer och hur energiförsörjningen fungerar i cellerna.

Talare från universiteten i Stockholm och Uppsala

Forskare från KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet ska även tala om hur medborgarforskning kan användas för att kartlägga människans proteiner, hur socker och salt transporteras genom cellens väggar och om tekniker som gör det möjligt att förstå kognitiva processer. Ytterligare ett ämne är hur genetiken kan visa varifrån de människor kom som befolkade Skandinavien under stenåldern.

KAW en av Europas största forskningsfinansiärer

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som är en av Europas största privata forskningsfinansiärer, har under sina första 100 år anslagit sammanlagt 24 miljarder kronor till svensk forskning. Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet har tillsammans beviljats 6,8 miljarder kronor av dessa varav 3, 3 miljarder de senaste 10 åren.

Mer information om symposiet.