Leandro Schclarek Mulinari, doktorand i kriminologi, har undersökt relationen mellan polisens brottsbekämpande arbete och människors etnicitet. Foto: Alexander Mahmoud/Stockholms universitet
Leandro Schclarek Mulinari, doktorand i kriminologi, har undersökt relationen mellan polisens brottsbekämpande arbete och människors etnicitet. Foto: Alexander Mahmoud/Stockholms universitet


Studien är gjord på uppdrag av människorättsorganisationen Civil Rights Defenders och är en del av en rapportserie från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.

– Det finns inte en enhetlig definition av vad etnisk profilering är, men den grundläggande frågan är varför vissa grupper samhället i oproportionerlig utsträckning är föremål för polisens intresse, säger Leandro Schclarek Mulinari, som i sin forskning länge har intresserat sig för relationen mellan olika aspekter av rasism och hur kriminalpolitiken utformas.

Slumpvis utvald. Illustration: Ossian Theselius
Studien är en del av en rapportserie från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Illustration: Ossian Theselius

När det handlar om etnisk profilering går det att undersöka vilken roll som etnicitet kan ha i samband med polisens identitetskontroller, övervakningsverksamhet, terrorismbekämpning eller visitering av fotgängare, fordon och resenärer. Enligt Leandro Schclarek Mulinari finns det många studier av fenomenet i länder som USA och England, men inte i Sverige. 

– Här finns ett stort tomrum, trots att det finns erfarenheter av detta, som till exempel Skånepolisens romregister som avslöjades 2013 och de inre utlänningskontrollerna som genomfördes i Stockholm samma år. Vi behöver förstå den polisiära logiken som producerar den här typen av praktiker och vilka konsekvenserna blir för de grupper som drabbas, säger Leandro Schclarek Mulinari.

Utgångspunkten i rapporten är att analysera de erfarenheter som de drabbade har av etnisk profilering. Det kan vara att människor blir kontrollerade av polis i olika vardagliga situationer, som när de kör bil, passerar gränser, eller bara vistas i sitt bostadsområde. Men det handlar också om mängden, eller ackumulationen, av dessa erfarenheter.

– Vissa har erfarenheter av att stoppas fyra gånger på en dag, andra beskriver den första kontrollen som de utsattes för var när de var tio år. Dessa erfarenheter lagras i kroppen.

En annan del av rapporten består av intervjuer med poliser för att undersöka hur de resonerar kring vilka som blir stoppade och kontrollerade. En av slutsatserna är att polisen ofta fokuserar sitt brottsbekämpande arbete på specifika platser, inte minst på marginaliserade områden.

– Människor som bor på dessa platser blir därför oftare kontrollerade av polisen än andra. Sen är det viktigt att lyfta fram att romer, afro-svenskar och muslimer är särskilt sårbara i relation till rättsväsendets praktiker, säger Leandro Schclarek Mulinari.