Zhadang-glaciären i Tibet har färgats brun av partiklar från luftföroreningar. Foto: Chaoliu Li
Zhadang-glaciären i Tibet har färgats brun av partiklar från luftföroreningar. Foto: Chaoliu Li


– Vi hoppas kunna bidra med rejäla framsteg under det kommande decenniet inom två av de mest kritiska vetenskapliga osäkerheterna kring klimatförändringarna. Det första är ”Arktis Frusna Kol”, tinande permafrost och kollapsande metanhydrater i Arktis, och det andra är ”Asiens Bruna Moln”, regionala luftföroreningar från ofullständig förbränning i Kina och Indien som sveper in över stora delar av östra och södra Asien, berättar Örjan Gustafsson. 

Just nu, under de första veckorna i december, startar ett större fältarbete med samordnade mätkampanjer kring det bruna molnet över södra Asien. Det kommer att pågå under fyra månader och koordineras av Örjan Gustafssons grupp på Stockholms universitet med ett 20-tal medverkande forskare från Asien, USA och Europa. 

Örjan Gustafsson
Örjan Gustafsson

– Rådsprofessorprogrammet kommer göra det möjligt för oss att fortsätta bedriva större mätkampanjer i svårtillgängliga men viktiga områden för klimatet. Vi kommer att arbeta med utflödet av klimatföroreningar från Kina och Indien och kopplingar mellan klimatuppvärmning och utsläpp av klimatpåverkande gaser och luftpartiklar från tinande permafrost och metanhydrater i östsibiriska arktiska kustregionerna. säger Örjan Gustafsson. 

– Vad betyder det för dig och din forskning att du får detta bidrag inom rådsprofessorprogrammet?

 – Detta är resultatet av många år av fint lagarbete inom forskargruppen och i samarbete med ledande forskare över hela världen, från Europa, USA, Ryssland, Indien och Kina.  Anslaget innebär att forskargruppen kan fortsätta att existera. Denna trygghet innebär att vi nu kan ta ett än mer långsiktigt perspektiv för att bättre kunna bidra med kunskap kring dessa stora utmaningar inom klimatforskningen, säger Örjan Gustafsson.