Pia Eriksson och Gunhild Rosqvist ocPia Eriksson och Gunhild Rosqvist vid förra årets mätning av sydtoppen av Kebnekaise. Foto: Tova Stroeven
Pia Eriksson och Gunhild Ninis Rosqvist vid förra årets mätning på sydtoppen av Kebnekaise. Foto: Tova Stroeven
 

Kebnekaises sydtopp är Sveriges högsta punkt, men dess höjd minskar. År 1902 var höjden över havet 2 121 meter men har sedan minskat. Sydtoppen kröns av en liten glaciär och höjden varierar mellan åren beroende på hur vädret har varit. Den växer kalla år och krymper varma år. De senaste decennierna har det dock skett en tydlig förändring.

– Från 1995 har sydtoppen minskat med närmare en meter i genomsnitt per år. Vissa år har den legat kvar på samma höjd eller till och med något högre. Men det är en tydligt minskande trend, säger Gunhild Ninis Rosqvist till Dagen Nyheter.
Hon är professor i naturgeografi, chef för Tarfala forskningsstation och en av de forskare vid Stockholms universitet som i slutet av sommaren varje år mäter höjden på sydtoppen.

Årets höjd – 2 098,5 meter

Årets mätresultat för sydtoppen visar på 2 098,5 meter över havet. Det är 1,4 meter högre än förra året, vilket kan förklaras med en sval sommar och mindre avsmältning på toppglaciären. Men det är en tidsfråga innan sydtoppens glaciärer smält så mycket att den närliggande nordtoppen, som når 2 096,8 meter över havet och inte är täckt av en glaciär, blir Sveriges högsta punkt. Förra året var skillnaden bara 30 centimeter, då mättes sydtoppen till 2 097,1 meter över havet.

Krympande glaciärer

Vid Tarfala forskningsstation, som ligger på drygt 1 100 meters vid foten av Kebnekaisemassivet, har forskare sedan 1946 studerat och mätt Storglaciären som sträcker sig upp i Kebnekaisemassivet. Forskarna har även studerat fotografier som togs i början av 1900-talet för att se glaciärens utbredning. Allt visar tydligt att stora förändringar skett av glaciärens utbredning under denna period och att takten i förändringen har ökat kraftigt.

Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, säger till Dagens Nyheter:
– Det är tydligt hur klimatförändringarna har påverkat glaciärerna och man kan fråga sig vad förändringarna beror på. Förändringarna som skedde från 1910 till 1990 kan betraktas som en återhämtning från lilla istiden. Men den kraftigt ökade avsmältningen från 1990 är svår att inte skuldbelägga människan för.
 

Artikeln ”På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig” i Dagens Nyheter.

Se utsikten från Kebnekaise i 360 grader (DN:s webb).

Läs mer om Tarfala forskningsstation.