Uummannaq, Grönland. Foto: Lawrence Hislop

Tecknen på förändring märks överallt i Arktis: temperaturer 20°C över det säsongsmässiga genomsnittet har uppmätts över Norra Ishavet, sommarisens utbredning har det senaste årtiondet flera gånger legat på nya rekordlåga nivåer, infrastruktur som anlagts inom områden med permafrost sjunker då marken tinar upp.

19 tröskelvärden kan bli avgörande

Detta är bara några exempel på de stora och omfattande förändringar som just nu sker i området. The Arctic Resilience Report visar att ekosystemen i Arktis är hotade i grunden av klimatförändringar och annan mänsklig påverkan. Rapporten identifierar 19 tröskelvärden med efterföljande så kallade regimskiften – svårförutsägbara och ihållande förändringar av ekosystem – som kan och har inträffat i de arktiska ekosystemen; på land, till havs och i sötvatten. Dessa förändringar påverkar stabiliteten hos klimatet och landskapet, växternas och djurens förmåga att överleva och ursprungsbefolkningarnas sätt att leva och möjlighet till försörjning.

The Arctic Resilience Report, framtagen av ett internationellt team av forskare under ledning av Arktiska rådet, understryker behovet av ett ökat samarbete kring Arktis, för att både kunna ta itu med de orsaker som driver på själva förändringarna i Arktis och för att kunna stärka motståndskraften hos de arktiska samhällena.

– Resiliensen, motståndskraften och anpassningsförmågan hos de arktiska sociala och ekologiska systemen beror inte enbart på den arktiska befolkningens engagemang och kreativitet, utan också på stödet från de arktiska ländernas regeringar, frivilligorganisationer, industrin och andra inblandade” skriver författarna bakom rapporten.

Fokus på det lokala samhället

Rapporten baseras på den stora och allt mer omfattande forskning som idag bedrivs om miljöförändringar i Arktis, men tillför också nya viktiga insikter genom att integrera sociala och ekologiska perspektiv som ingår i vetenskapen om resiliens.

– Den här integrationen mellan socialt och ekologiskt är nyskapande, som exempelvis i rapportens fokus på hur det arktiska folket, de arktiska nationerna och det Arktiska rådet kan lära sig att navigera genom de turbulenta och plötsliga förändringar som nu sker, säger Garry Peterson, Stockholm Resilience Centre (SRC), som är redaktör för rapporten tillsammans med Marcus Carson, Stockholm Environment Institute (SEI).

– Studiens viktigaste resultat är inte bara det att regimskiften inträffar utan att det finns en risk att dessa regimskiften kan trigga varandra, och att flera samtidigt pågående regimskiften kan få nya oväntade effekter, säger Johan L. Kuylenstierna, vd, Stockholm Environment Institute, som presenterade resultaten av rapporten för ledande personer inom Arktissamarbetet, i USA förra månaden.

Färd över isen. Foto: Lawrence Hislop
Färd över isen. Foto: Lawrence Hislop

Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och vice ordförande i projektet, tillägger:

– Kunskapen om hur regimskiften interagerar med varandra är dålig idag. Om flera samtidiga regimskiften förstärker varandra kan resultatet bli katastrofalt. Den mångfald av olika effekter som vi kan se idag innebär att både det arktiska folket och de styrande politikerna måste förbereda sig på överraskningar. Vi förväntar oss också att en del av dessa förändringar kommer att destabilisera det regionala och globala klimatet, och potentiellt sett innebära stora konsekvenser.

Lokala insatser bygger resiliens

Den enskilt viktigaste faktorn när det kommer till resiliens, visar studien, är det lokala samhällets möjlighet och förmåga att på egen hand kunna organisera sig och svara på yttre utmaningar.

Annika E. Nilsson, forskare vid SEI och en av huvudförfattarna till rapporten, säger:

– För att säkerställa att politiska beslut stärker vår förmåga att hantera förändring snarare än undergräver den, behövs rutiner för att kontinuerligt utvärdera de olika faktorer i samhälle och ekosystem som vi vet bidrar till resiliens.

– Vi ser att det finns en hel mängd med olika pågående aktiviter i Arktis som bidrar till att bygga resiliens, säger Marcus Carson. Det betyder att vi inte behöver börja om från början. Vi kan fylla i luckorna där sådana finns, kopiera lokala insatser som visat sig vara effektiva, och trappa upp arbetet.

The Arctic Resilience Report kan laddas ner på https://oaarchive.arctic-council.org/handle/11374/1838