Matematiska strukturer är en bärande del i mycket av den naturvetenskapliga teoribildningen. Inom fysiken är matematiseringen av teorier och modeller mycket långt driven, och det finns många exempel på att ny matematik utvecklats ur idéer som har sitt ursprung inom fysiken. Inom astronomi, kemi och geovetenskap är matematisk modellering mycket viktig, och inom vissa områden, som t.ex. kvantkemi och meteorologi, är den ett dominerande verktyg. En ny och viktig utveckling är att matematisk modellering också blir allt viktigare inom livs- och samhällsvetenskaperna. Det finns anledning att tro att i framtiden kommer matematisk teoribildning att blir allt mer betydelsefull inom såväl naturvetenskap som övriga vetenskaper, och att de matematiska verktygen i allt större utsträckning kommer att behöva utvecklas i samarbete mellan matematiker och andra forskare. Denna korsbefruktning innebär både att ny avancerad matematik, och matematisk intuition, kommer till användning inom andra vetenskaper, och att frågeställningar inom dessa i sin tur inspirerar matematiker att formulera, och få insikter om, nya matematiska begrepp och strukturer.

Vid Stockholms universitet finns en stark teoriverksamhet inom många områden. Inom fysik, kemi och vissa livs- och geovetenskaper är de matematiska inslagen centrala, men även inom andra forskningsområden är matematisk teoribildning och modellering av stor betydelse. Inom matematik bedrivs forskning med nära anknytning till teorier och modeller formulerade inom både natur- och samhällsvetenskap. Det finns alltså utmärkta förutsättningar för ett fördjupat samarbete som inte bara kan leda till nya matematiska verktyg inom flera olika vetenskapsgrenar, utan också till nya resultat inom den rena matematiken.