Samspelet mellan det genetiska arvet och miljön påverkar allt liv, på både populations och individnivå. Miljödrivna selektionstryck orsakar förändringar i genfrekvenser, som skapar geografisk variation i individegenskaper och uppkomst av nya arter. Olika organ kommunicerar sitt tillstånd med varandra och anpassar individens fysiologi och beteende efter lokala variationer i miljön, såsom efter en måltid, vid stress, eller vid olika temperaturer. Variationer i miljön kan ge snabba ändringar av genuttryck genom modifiering av reglerande proteiner och icke-kodande RNA, men även globala och mer långsiktiga förändringar. De senare involverar förändringar av arvsmassan och dess packning genom så kallade epigenetiska mekanismer, samt evolution av plastiska egenskaper som anpassar individen till förväntad miljövariation genom naturligt urval. Vid Stockholms Universitet studeras samverkan mellan gener och miljö på bred front. Alltifrån populationers anpassning till den omgivande miljön till cellulära svar på förändringar i miljön på mekanistisk nivå. Hur miljö och gener samspelar är en central fråga för allt liv på jorden, inte minst när det gäller vår egen hälsa.