En typisk landskapsbild från de skogliga delarna av Sörmland där mycket av det öppna landskapet för 100 år sedan är idag granskog och de öppna delarna är idag betad fd åker med relativt få växter. Foto: Sara Cousins.
En typisk landskapsbild från de skogliga delarna av Sörmland där mycket av det öppna landskapet för 100 år sedan är idag granskog och de öppna delarna är idag betad fd åker med relativt få växter. Foto: Sara Cousins.


– Vi har tidigare vetat att gräsmarker har minskat men inte i den här omfattningen. Mycket av den unika och artrika floran är rester från ett tidigare landskap som är på väg att försvinna, vilket är viktiga resultat för att förstå hur hotat landskapets biologiska mångfald är, säger Sara Cousins som är professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien visar att den nutida markanvändningen är starkt kopplad till dagens växtmångfald på landskapsnivå. Kvarvarande naturbetesmarker, slåtterängar och lövskogar är viktiga för många unika och specialiserade arter men ett varierat landskap bidrar till mångfalden av vanliga och inte alltid så uppmärksammade arter.

– Eftersom många arter som är specialiserade att finnas på ogödslade hävdade naturbetesmarker har försvunnit då naturbetesmarkerna minskat i storlek, odlats upp, planterats med skog eller övergivits så har hela landskapets biologiska mångfald också minskat, säger Sara Cousins.

Det är välkänt att moderniseringen av jord- och skogsbruket under 1800- och 1900-talet har varit orsak till att många artrika landskapstyper har försvunnit. Tidigare studier har dock analyserat förändringarna i relativt små landskap. I den nya studien analyserade forskarna med hjälp av historiska kartor hur markanvändning har förändrats mellan 1901 och 2013 över ett 1 642 km2 stort område som sträcker sig genom Södermanland från Askö i Östersjön till söder om Strängnäs.

Digitalisering av historiska kartor, så kallade häradskartor, är oerhört tidskrävande och att göra den här typen av analys för ett så pass stort område är unikt i världen. För att analysera hur landskapsförändringarna har påverkat dagens biologisk mångfald har forskarna använt befintlig växtdata som mestadels har samlats in av kunniga amatörbotaniker.

 

Artikeln är en del av en specialutgåva av Ambio som redovisar hur den svenska naturen utsätts för förändringar i både klimat och markanvändning. Länk till artikeln:

http://link.springer.com/article/10.1007/s13280-014-0585-9
 

Det historiska kartmaterialet görs nu tillgängligt för andra forskare och för allmänheten för vidare studier. Det gamla kartmaterialet kan laddas ner på samma sida och utforskas i ett så kallad GIS-program, exempelvis QGIS: http://www.qgis.org/en/site/