Françoise Sullet Nylander, María Bernal, Malin Roitman och Christophe Premat. Foto: Vilhelm Stokstad
Françoise Sullet Nylander, María Bernal, Malin Roitman och Christophe Premat. Foto: Vilhelm Stokstad

 

Under slutdebatten inför det franska presidentvalet i maj 2017 använde de två kandidaterna olika ord när de talade om ”folket”. Nationella Frontens Marine le Pens konsekventa benämning var mes compatriotes (ung. medpatrioter) medan En Marches Emmanuel Macron sa mes concitoyens (ung mina medmedborgare).

– Det är ett tydligt exempel på hur ordval är kopplat till ideologi, säger professor Francoise Sullet-Nylander, professor i franska med språkvetenskaplig inriktning vid romanska och klassiska institutionen vid Stockholms Universitet.

Tvärvetenskapligt projekt

Sedan 2014 leder hon det tvärvetenskapliga projektet "Politisk diskurs i de romansktalande länderna: språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv"

– Eftersom alla romanska språk har latin som gemensamt ursprung var vår hypotes att länderna också har ett gemensamt sätt att behandla det politiska språket, säger Francoise Sullet-Nylander.

Genom en diskursanalys av debatter, valkampanjer och andra politiska fora vill projektgruppen komma fram till hur motsättningar och konflikter mellan olika sociala grupper, ideologier och politiska lösningar tar sig språkliga uttryck.

– Samhällsvetare har ett makroperspektiv och utgår från idéer och ideologi, säger Francoise Sullet-Nylander. Lingvister har ett mikroperspektiv och är vana vid att beskriva, snarare än att tolka. Genom ett tvärvetenskapligt samarbete kan våra olika perspektiv berika varandra.

Internationella symposier

Hittills har forskargruppen arrangerat två internationella symposier på SU med deltagare från Spanien, Frankrike, Portugal, Italien, Rumänien, Belgien, Argentina, Venezuela, Brasilien och Mexiko. I det första 2014, Politiska valdebatter i de romansktalande länderna: språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv, behandlades bland annat hur politikerns trovärdighet skapas.

– Både i Europa och i Latinamerika finns en tendens att likställa trovärdighet med personlig karisma, säger Christophe Premat, biträdande lektor i Franska med kulturvetenskaplig inriktning.

Framväxande populism

Symposiet 2016, Politisk diskurs och extrema uttryck i de romansktalande länderna hade den framväxande populismen som fond. Även om studierna saknade en heltäckande gemensam definition, fanns ändå några genomgående grunddrag för begreppet populism.

  • Transkreation - en benägenhet att genom språket överdriva och provocera.
  • Teologi – ledaren inger sina anhängare en känsla av gudomlig inkarnation.
  • Scenografi – media och offentlighet används för att skapa och förstärka den önskade bilden av ledaren.

– Det är svårt, givande och roligt att från olika perspektiv komma överens om vad ord och begrepp betyder, säger Christophe Premat. Nästa steg är att gå vidare med gemensamma ämnen och gemensamma frågeställningar,

Sverige på väg åt samma håll?

Workshopen som planeras till hösten 2018 har identitet och tillhörighet som huvudtema. Till året därpå planeras ett symposium på temat debattkultur i Frankrike, Spanien – och Sverige.

– Vår hypotes är att också Sverige, trots en annan språklig och kulturell bakgrund, är på väg mot ett hetsigare debattklimat och en alltmer personifierad maktstruktur, säger Christophe Premat.