Det är glädjande att vi har kunnat enas om gemensamma riktlinjer för hela området, dvs för humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, säger Jonas Ebbesson som lett arbetet med att ta fram förslaget i en referensgrupp för rekrytering.

— Det är nyttigt att diskutera detta över gränserna så att vi i möjligaste mån har en samsyn på vilka kriterier som ställs, säger Jonas Ebbesson.

De nya riktlinjerna gör tydligt vilka minimikrav som gäller, samtidigt som det finns utrymme för fakulteterna att komplettera eller förtydliga med egna riktlinjer. Där kan fakulteterna ta hänsyn till omständigheter som är specifika för olika ämnen. Det skulle exempelvis kunna avse ämnenas internationella profil och möjligheterna för lektorer att handleda doktorander hela vägen i mål.

Dekan Jonas Ebbesson
Dekan Jonas Ebbesson

Utöver kriterierna har referensgruppen diskuterat professorns roll, och hur universitetet ser på den.

— Titeln som professor är väldigt viktig och vi behöver så tydliga kriterier som möjligt för vad som bedöms, säger Jonas Ebbesson.

De nya riktlinjerna inleds med ett stycke som betonar den viktiga rollen professorn spelar för det akademiska ledarskapet och som lärare och forskare.

— Det spelar stor roll både för institutionerna och för universitetet. Professorsrollen idag är inte identisk med hur den såg ut för några decennier sedan, då vi bland annat hade betydligt mindre studentkullar. Därför ansåg humanvetenskapliga områdesnämnden att det var klokt att inleda riktlinjerna med en kort beskrivning av professorsrollen, även om det är i allmänna termer.

Förankrat vid fakulteterna

Processen med att ta fram gemensamma riktlinjer för befordran har tagit mer än ett år, och arbetet har förankrats på fakulteterna som fått lämna synpunkter. Själva proceduren med sakkunnigförfarande och arbete i lärarförslagsnämnd förändras inte, inte heller sammansättningen i lärarförslagsnämnden.

Under våren har ett befordringsärende vid Stockholms universitet gett upphov till en debatt i sociala medier, och några kritiska artiklar på tidningars ledarplats. Debatten kan ge intryck av att nuvarande kriterier för befordran och proceduren kring befordringsärendena varit ett problem, men det förnekar Jonas Ebbesson bestämt.

— Min uppfattning är att den berörda fakulteten hanterade ärendet helt korrekt. Arbetet med att ta fram gemensamma kriterier var inte alls kopplat till detta ärende, utan hade påbörjats långt innan.

De nya gemensamma riktlinjerna som antogs av områdesnämnden 6 september gäller hela det humanvetenskapliga området. Jonas Ebbesson skulle inte ha något emot att undersöka förutsättningarna för gemensamma riktlinjer för hela universitetet, men betonar att någon sådan diskussion inte har förts.

Text: Elsa Helin

Se riktlinjerna för befordran till professor från anställning som universitetslektor inom Humanvetenskapliga området