Jenny Albani är datasystemadministratör vid Institutionen för kultur och estetik. Foto: Niklas Björling
Jenny Albani är datasystemadministratör vid Institutionen för kultur och estetik. Foto: Niklas Björling

Det gäller att placera rollatorn rätt så att den inte slås omkull när glasdörren öppnas automatiskt. Jenny Albani vet av erfarenhet. Hon skjuter fram rollatorn och placerar den till höger om dörren, den får precis plats innan en trappa tar vid.  

–Det finns knappt någon marginal här, men det går som tur är, säger hon.

Jenny Albani arbetar som datasystemadministratör vid Institutionen för kultur och estetik, hennes arbetsrum ligger på första våningen i tegelbyggnaden nära tunnelbanan i Frescati. Om hon ska till ett möte i en annan del av byggnaden kan hon behöva använda fyra olika hissar.

–Jag får starta en halvtimme innan mötet börjar för att hinna.

Att det tar tid beror på att Jenny Albani har en fysisk funktionsnedsättning.

–Jag har MS, det är en kronisk sjukdom som gör att jag successivt får svårare att röra mig. Tidigare räckte det att jag hade en käpp för att kunna ta mig fram, men de senaste åren har jag behövt använda rollator, ibland behöver jag rullstol.

Tillgängligheten har blivit bättre

Trots begränsningarna i att förflytta sig trivs hon med arbetet och att vara bland kollegorna på institutionen, hon vill inte arbeta hemifrån.  

–Den sociala aspekten av arbetet är viktig för mig och för många med funktionsnedsättning, jag vill inte bli för isolerad.

När det gäller tillgängligheten på universitetet har mycket blivit bättre de senaste åren anser hon.

–Det har installerats fler automatiska dörröppnare i lokalerna, men färdtjänstbilar har fortfarande svårt att hitta eftersom det saknas skyltning.

En utmaning är att avstånden är stora mellan olika byggnader på Frescati.

–Miljön är ju som den är, men en idé skulle kunna vara att få hjälp med transporter inom området. Det skulle också vara bra med en samordnare och att hemsidan blir mer uppdaterad med information till anställda med funktionsnedsättning.

Ger råd till studenter och lärare

En som länge har arbetat med tillgänglighet inom universitetet är Kjell Johansson, pedagogisk konsult på Studentavdelningen när det gäller frågor om synnedsättning. Från sitt arbetsrum i Studenthuset ger han råd om hur man kan lösa saker praktiskt i undervisningen.

–Jag kan hjälpa till att konvertera studiematerial till ett format som fungerar för studenter med synnedsättning eller mejla instruktioner som behövs. Det är också lärare som hör av sig för att få råd om hur undervisningen kan läggas upp om de har studenter med synnedsättning, säger han. 

Kjell Johansson har själv svårt att se. I datorn som han har framför sig har han ett skärmläsningsprogram kopplat till en talsyntes, så att till exempel de mejl han får blir upplästa. Intill det vanliga tangentbordet finns ett tangentbord med punktskrift. 

–Jag är inte född blind, men har alltid varit synsvag. Idag ser jag i princip ingenting, men det fungerar bra att jobba och jag tycker att jag fyller en viktig funktion här.

Kontakt med Fastighetsavdelningen

För att kunna stötta i den tillgänglighetsanpassning som pågår har han kontakt med Fastighetsavdelningen och delar med sig av sina erfarenheter. Det kan handla om att skapa tydliga ledstråk inne och ute, att arbeta med kontraster i inredningen och att tänka på detaljer som att ledstänger vid trappor ska gå hela vägen till sista trappsteget, inte bara ta slut mitt i.

–Mycket har införts som fungerar, som ledstråket med räfflor i marken mellan Södra huset och Studenthuset, att det finns talande hissar och fler skyltar med punktskrift. Det finns saker kvar att göra, men det är bra att tillgänglighet kommer in i den allmänna planeringen, det gynnar både anställda och studenter. Med det nya campusområdet i Albano har vi chansen att ta med aspekterna i hela byggprocessen, säger han. 

Av: Annika Hallman

Läs fler texter om ämnet i PDF-versionen av Universitetsnytt, sid 12-13.