Hösten 2013 fick Stockholms universitet ett innovationskontor efter att regeringen beslutat att ytterligare fyra lärosäten skulle ha innovationskontor för att stödja utveckling av innovationer*. Ramarna för verksamheten sattes av regeringen men friheten är ändå rätt stor för innovationskontoren att utforma sin verksamhet.
Stockholms universitet har valt att organisera sin innovationsprocess med tre aktörer: Innovationskontoret, SU Holding och SU Inkubator (de sistnämnda har formen av aktiebolag ägda av universitetet).

Målgrupperna är forskare/lärare, doktorander och studenter. Uppdraget är att fånga upp idéer till innovationer och företagande som finns inom universitetet, främst med forskningsanknytning, och stödja nyttiggörande genom till exempel kommersialisering.

– Vi ska hjälpa till hela vägen. Från att vi tar emot idéer till ”exit”, då företagsidéerna är mogna att lämna det stöd som erbjuds vid universitetet, säger Innovationskontorets chef Christina Bendz.

Coach följer varje projekt

Vid Innovationskontoret får den som har en idé möta någon av de fyra rådgivarna för att beskriva sin idé och få ett snabbt utlåtande samtidigt som hen får veta hur innovationsprocessen fungerar. Bedöms projektet som möjligt utifrån affärsmässighet och Innovationskontorets uppdrag så görs en förstudie. När förstudien är klar prövar Innovationskontoret idén och ger stöd i form av en så kallad verifiering. Varje projekt får då en ansvarig affärsutvecklingscoach som följer projektet och ger det stöd som behövs för att komma vidare. Om projektet efter att ha gått igenom affärsutvecklingsprocessen bedöms vara redo att kommersialiseras så erbjuds möjlighet att föras över till SU Inkubator.

Innan denna överföring kan ske granskas projektet och betygssätts av en kommitté. De projekt som betygssatts av kommittén tas sedan till en prioriteringsgrupp, där även rektorsrådet för samverkan, Mats Danielson, ingår. Gruppen tar det slutliga beslutet om vilka projekt som överförs till inkubatorn.

Möjlighet till alternativa vägar

Christina Bendz betonar att innovationskontorets stöd utformas utifrån forskarnas behov och vilja. Det viktiga är att bistå med nyttiggörandet. Om en forskare vill utlicensiera i stället för att starta företag eller utveckla innovationer i samarbete med företag eller andra organisationer så hjälper innovationskontoret till med det.

– Vi kan även hitta former för dessa önskemål, till exempel att söka finansiering eller hitta företag som kan gå in som partners, säger Christina Bendz.

Ett par exempel på idéer som tagit ”genvägen” till företag med stöd av Innovationskontoret är EnginZyme och Mimerse. EnginZyme bygger på en ny metod för att producera läkemedel snabbare och som möjliggör produktion av nya substanser. Mimerses affärsidé är att träna bort fobier, till exempel för spindlar, och startades av en student vid Psykologiska institutionen.

Innovationskontoret har även hjälpt forskare att komma ut till större företag, till exempel inom verkstadsindustrin, för att presentera sin forskning och för att diskutera vilka utvecklingsbehov som finns inom företaget.
Inom Innovationskontorets uppdrag ryms även att ordna verksamhet som syftar till att öka intresset för innovationer och företagande. De senaste åren har man arrangerat välbesökta starta egetdagar och -kurser i Aula Magna. Speciella kurser för kvinnor om företagande har även arrangerats.

Potential i patent

Rådgivningen är och förblir basverksamheten men Christina Bendz skulle gärna vilja arbeta mer med att öka medvetandet om innovationsfrågor och att starta fler mentorprogram.

Hon ser även stor potential i att öka medvetenheten om patentfrågor.

– Genom att studera vilka företag som söker många patent kan vi hjälpa våra forskare att hitta samverkanspartners inom till exempel EU:s forskningsprogram Horizon 2020.

En annan förhoppning är att alumner ska få en mer aktiv roll för innovationsstödet, till exempel genom att medverka i marknadsundersökningar och i expertpaneler. De kan även vara aktuella som investerare. En annan utvecklingsmöjlighet är event vid universitetet där forskare och samhällsaktörer möts.

För den som undrar vart hen ska vända sig med en idé är Christina Bendz budskap:

– Kom till oss på Innovationskontoret med din ide, så kan vi lotsa dig vidare i processen!

Hon och hennes kolleger säger aldrig direkt nej till en idé som kommer fram. Men om det visar sig att det skulle vara svårt att gå vidare med idén leder samtalen ofta till att de i samråd med den som har idén beslutar att inte gå vidare med idén i nuvarande form.

Cirka 200 idéer per år har passerat Innovationskontoret sedan starten. Alla dessa tittar man på och ett antal projekt går in i verifieringsfas. Under de knappt två år verksamheten funnits i sin nuvarande form har ett 30-tal idéer utvecklats till ”exits” i olika former framförallt som företag. Christina Bendz anser att det är ett bra resultat och jämför med andra lärosäten både i Sverige och i utlandet.

*Innan 2013 fanns även innovationsverksamheten vid universitetet och då inom ramen för SU Innovation.