Från starten 1917 har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) anslagit totalt 24 miljarder kronor till svensk forskning. Under 2016 beviljade KAW 1,8 miljarder kronor. Det innebär att KAW är en av de största privata forskningsstiftelserna i Europa. För att uppmärksamma de första hundra åren firar stiftelsen med sex vetenskapliga symposier runt om i landet. Den 15 september var symposiet i Stockholm, och Aula Magna. Fokus var på molekylär livsvetenskap. Ett område de tre stora lärosätena i Stockholm är starka inom, inte minst tack vare samarbetet inom SciLifeLab – där KAW är den största finansiären.
Fyra världsledande forskare presenterade sin forskning och inom respektive pass talade även en yngre KAW-finansierad forskare från Stockholms universitet, Karolinska Institutet, KTH och Uppsala universitet (som även ingår i SciLifeLab-samarbetet).
Se rektor Astrid Söderbergh Widddings bloggfilm från symposiet.
Datorspelare hjälper forskningen
Förmiddagen ägnades åt proteiner och strukturbiologi. Carol Robinson, professor vid Oxforduniversitetet, talade om de studier hon gjort av membranproteiner och lipider. Genom att använda masspektrometri har hon gjort banbrytande upptäckter om proteiners strukturer och hur energiförsörjningen fungerar i cellerna.
Emma Lundberg från KTH talade om arbetet med att kartlägga människans proteiner inom ramen för den så kallade proteinatlasen. Forskarna har där samlat över 13 miljoner bilder av olika proteiners lokalisation i celler som behöver analyseras. Detta sker på olika sätt. Forskarna själva granskar bilder och maskininlärning för bildigenkänning är en annan metod. Ett tredje sätt är medborgarforskning. I detta fall genom samarbete med ett spelföretag som lagt in bildanalysen som en del i ett av sina datorspel – där även karaktären ”Professor Lundberg” finns med.
Mikroskopsatsning i världsklass
Rod MacKinnon, professor vid Rockefelleruniversitet och Nobelpristagare i kemi, talade om jonkanaler. De är ett slags proteiner som sitter till exempel i nervcellernas cellmembran där de gör att nervimpulserna kan fortplanta sig i våra kroppar. För att ta fram de resultat han presenterade har kryoelektronmikroskopi varit en förutsättning. Sedan i våras finns två avancerade kryoelektronmikroskop på SciLifeLab i Solna. Rod MacKinnons sade sig vara djupt imponerad av att Stockholm och KAW kom igång så snabbt.
– Stockholm slår här flera av de främsta amerikanska universiteten som Stanford och Harvard genom denna satsning.
Den KAW-forskare som talade inom detta område var David Drew vid Stockholms universitet. Det handlade om de proteiner som sköter transporten av bland annat socker genom cellväggarna.
Myggan – världens farligaste djur
Neurobiologi var nästa ämnesområde. Leslie Vosshall, professor vid Rockefelleruniversitetet, talade om neurobiologin hos världens farligaste djur, myggan, som sprider sjukdomar som malaria, denguefeber och zikavirus. Hon har bland annat identifierat koldioxidreceptorn hos insekter, den receptor som gör att myggor kan känna av närhet till människor och därmed snabbt hitta sitt offer. Hennes forskning siktar nu på att få myggor, och även fästingar, ointresserade av människor och att minska deras fortplantningstakt. Och vad får myggorna att sticka vissa människor och inte andra? Jo, det har med kroppsdoften att göra. De ser vissa människor som mer ”värdefulla” ur ett myggperspektiv än andra!
Marie Carlén från Karolinska Institutet visade prov på forskning om hur hjärnan fungerar genom att använda optogenetik. Det innebär att en ljuspuls kan aktivera delar av hjärnan. Fokus för forskningen är att hitta vägar att förstå vad som händer i hjärnan vid olika psykiska sjukdomar och därmed öka kunskapen om vilka delar i hjärnan som behandlingar bör inriktas på.
Neandertal-DNA avslöjar vårt ursprung
Människans ursprung var sista ämnet för dagen. Svante Pääbo, professor vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig och ständigt aktuell i spekulationer om Nobelpriset, talade om vad neandertalarnas DNA kan avslöja om släktskapet med dagens människor och om utvecklingen av olika genetiska drag. Han har i sin forskning utvecklat tekniker som gör det möjligt att analysera DNA i mycket små mängder från mångtusenåriga arkeologiska fynd. Svante Pääbos forskning visar bland annat att spår av neandertalare finns hos dagens människor i Asien och Europa, vilket innebär att den moderna människan och neandertalarna levt parallellt här under en period.
Mattias Jakobsson från Uppsala universitet talade om vad genetiska studier av benrester kan säga om hur Skandinavien befolkades under stenåldern. Analyser av benfynd från bland annat Gotland och södra Norge visar att det var två folkgrupper med olika ursprung som möttes här – en som invandrat från väster och en som kom från öster.
– Det var fantastiskt roligt att få möta så många världsledande forskare i Aula Magna på en och samma dag! Det är inte bara i Sverige man vill vara med och fira KAW:s hundraårsdag, säger Gunnar von Heijne som är professor i teoretisk kemi vid Stockholms universitet och vetenskapligt ansvarig för symposiet.
Läs mer om Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).
Läs mer om KAW:s betydelse för Stockholms universitet.
Foton: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Magnus Bergström