Vanliga frågor
Vill du bli lärare, eller är du lärarstudent och vill veta vad som gäller? Här finns några vanliga frågor med svar om bland annat kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), lärarlegitimation och verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Ansökan
Kompletterande Pedagogisk Utbildning, KPU
(Ämnespoäng, men ingen fullständig lärarutbildning)
Lärarlegitimation
Tillgodoräknande
Utländsk examina
VFU-portalen
VFU-portfölj
Övrigt
Ansökan
Hur ansöker jag till ett av Lärarprogrammen?
Kompletterande Pedagogisk Utbildning, KPU
(Ämnespoäng, men ingen fullständig lärarutbildning)
Jag har 90hp i matematik som inkluderar ett självständigt arbete à 15hp och 120hp i biologi. Hur ska jag göra för att bli lärare?
Svar: Med de poäng du har är du behörig till vår kompletterande pedagogiska utbildning i matematik, naturvetenskap och teknik om 90 hp. Behörighetskravet är 120 hp i ett ämne och 90 hp i ditt andra ämne. Utav dessa totalt 210 hp ska 15 hp utgöras av ett självständigt arbete.
Under KPU läser du ämnesdidaktiska kurser samt gör VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Du läser även pedagogik, utbildningshistoria, juridik och etik och andra kurser som ingår i den utbildningvetenskapliga kärnan.
Kan jag undervisa på flera stadier inom skolan efter KPU?
Svar: Utbildnngen är avsedd för gymnasiet och ger en examen mot gymnasieskolan, men du blir även behörig att undervisa i dina ämnen i grundskolans årskurs 7-9.
Jag har läst 90hp i historia och 90hp journalistik. Vad behöver jag göra för att bli lärare? Vilka möjligheter finns?
Svar: Grunden för att få undervisa på gymnasiet och få en lärarlegitimation är alltid en lärarexamen och en sådan kan du inte få i journalistik.
På Stockholms Universitet erbjuder vi kompletterande pedagogisk utbildning som leder till gymnasielärarexamen. Man ska ha ämnesstudier i två skolämnen klara innan man är behörig att söka. Med klara avses att man ska ha 120 hp i huvudämnet och 90 hp i ett andra ämne. Utav dessa totalt 210 hp ska 15 hp utgöras av ett självständigt arbete.
Med skolämne menas de så kallade "bilaga 4-ämnena" vilka är de gymnasiegemensamma ämnena i vilka man kan få en lärarexamen. Historia räknas som ett skolämne men inte journalistik. Därför kan du inte få ut en lärarexamen i dessa ämnen. Kompletterande pedagogisk utbildning kan ändå vara vägen till en lärarexamen för dig. Du behöver då läsa till ett "bilaga 4-ämne" till för att kunna antas till KPU vid SU och få ut en lärarexamen.
Kan jag undervisa på flera stadier inom skolan efter KPU?
Svar: Utbildningen är avsedd för gymnasiet, men efter avklarad lärarexamen är du behörig i dina ämnen även för grundskolans senare år åk 7-9.
Det beror det på vilket program som du är intresserad av. Du behöver antingen 90hp eller 120hp, beroende på ämne. Du behöver två ämnen. Det är bra att ha två ämnen inom samma område tex; biologi och matematik eller svenska och engelska. Du har möjlighet att läsa en KPU.
Lärarlegitimation
Hur får jag en lärarlegitimation?
Svar: För att få legitimation ska läraren eller förskolläraren ha examensbevis från en utbildning som ger behörighet för arbetet. Man ska också ha gjort en introduktionsperiod eller tjänstgjort ett år inom förskola eller skola. Vilket av alternativen beror på när examen är utfärdad. En lärare som fått legitimation kan senare komplettera den med nya behörigheter efter universitets- eller högskolestudier.
Du ansöker om lärarlegitimation på Skolverket.
Jag har studerat till ett gammalt lärarprogram. Jag hoppade av min utbildning eftersom jag fick ett jobb. Nu vill jag avsluta min lärarutbildning för att få min lärarexamen och lärarlegitimation. Vilka möjligheter finns?
Svar: Om du påbörjade din lärarutbildning hösten 2001 eller senare, ska du kontakta ansvarig institution/hemvist.
VFU-portalen
Hur får jag VFU- placering?
Svar: Efter att du registrerats på VFU kurs av institutionen i början av terminen sker en matchning i VFU-portalen. Matchningen utgår från restid och var det finns platstillgång för din inriktning. För att du ska få en så bra placering som möjligt i förhållande till där du bor är det viktigt att du loggar in på mina sidor och uppdaterar din tillfälliga adress, om du bor någon annanstans än din folkbokföringsadress. Du ska sedan ha samma placering under hela din studietid.
Var kan jag bli placerad någonstans?
Svar: Du kan bara bli placerad i någon av de kommuner i Stockholmsregionen som Stockholms universitet har avtal med. VFU-sekretariatet handlägger inte placeringar utanför Stockholm. Maxgränsen för restid är 90 minuter enkel väg. Även om du har kontakter på en viss skola, eller önskemål om en skola du gärna skulle vilja vara på är det inte tillåtet för studenter att ordna placeringar på egen hand. Placeringar för lärarstudenter vid SU sker via VFU-sekretariatet och samordnarna i kommunerna och regleras av avtal.
När får jag veta min placering?
Svar: Genom att logga in i VFU-portalen ca 2 veckor innan du ska ut på VFU ser du din placering. I portalen finns även kontaktinformation till samordnaren i kommunen och den VFU-ansvarige på skolan. Till de personerna ska du vända dig med frågor som rör din placering.
Vad gör jag om jag inte fått någon placering?
Svar: Om du två veckor innan VFU inte har någon placering kontaktar du VFU-sekretariatet, vfu@su.se.
Vem vänder jag mig till med frågor om min placering?
Svar: Har du fått veta vilken kommun du ska vara i men inte skola är det samordnaren i kommunen du ska kontakta för frågor. Har du frågor kring din skolplacering är det VFU-ansvarig på skolan du ska vända dig till.
Vad händer om jag blir placerad på en skola där jag har familj eller där jag varit elev?
Svar: Det är inte lämpligt att göra VFU på en skola som man har personlig koppling till. Om det är så att du har en släkting som är elev på skolan eller som arbetar på skolan bör du kontakta samordnaren för kommunen. Det är inte heller lämpligt för din professionella utveckling att göra VFU på en skola eller förskola där du själv har varit elev. Även i ett sådant fall är det viktigt att du kontaktar samordnaren i kommunen.
Vad händer med min placering om jag flyttar?
Svar: Du ska ha kvar din placering hela din studietid, om inte synnerliga skäl förekommer. Ett sådant skäl kan vara att du flyttar under din studietid. Om du får längre än 90 minuter restid kan du ansöka om byte av kommun i VFU-portalen. Är du placerad i en stor kommun kan du först undersöka möjligheten till ett byte inom kommunen, i många falla kan det förkorta restiden avsevärt! Viktigt att veta är att byte endast sker vid terminsskifte. Sista ansökningsdag till höstterminen är 1 maj och sista ansökningsdag till våren är 1 november.
Vad händer om jag inte kan vara kvar hos min handledare?
Svar: Du ska ha kvar din placering hela studietiden. I vissa fall kan det dock förekomma att din handledare flyttar, eller att du av andra anledningar inte kan vara på den skola eller förskola du har fått placering på. Frågan ska då i första hand lösas med VFU-ansvarig på skolan. I annat fall ska du vända dig till samordnaren för den kommun du är placerad i. Kan inte samordnaren ordna en placering i kommunen ska denne kontakta VFU-sekretariatet.
VFU-portfölj
Under din verksamhetsförlagda utbildning kommer du att arbeta med en pedagogisk portfölj för att dokumentera din praktik.
Vad är en portfölj och varför ska jag använda den?
Svar: En portfölj är ett pedagogiskt verktyg för att synliggöra sitt lärande över tid. I den formulerar du mål för din utveckling, dokumenterar ditt arbete samt utväderar och reflekterar över det. Din dokumentation blir vad du gör den till. Med text, bild, ljud och film kan du levandegöra och visa dina erfarenheter och din utveckling. Du kan också få respons och stöd från andra som du har bjudit in i din portfölj.
Det här sättet att arbeta stödjer dig att se din egen förmåga och påverka din egen kunskapsutveckling. Det blir tydligare för dig att veta du vad du är bra på och vad du behöver utveckla. Det har du stor nytta av både som student och färdig lärare och pedagog.
Portföljens syfte är också att skapa sammanhang och progression i utbildningen. Det dröjer oftast ett och ett halvt år mellan VFU-kurserna. På den tiden glömmer man lätt var vad det var som hände i klassrummet, vad det var man kämpade med och var man befann sig i sin utveckling. Inför en ny VFU-kurs kan du gå tillbaka till din dokumentation i portföljen och bygga vidare från där du senast slutade.
Portföljen är också tänkt att stödja kopplingen mellan teori och praktik. I portföljen kan du spara dokument från didaktikkurserna som du senare kan använda i klassrummet eller det omvända, använda reflektioner från VFU:n i didaktikkurser på universitet.
Din VFU-portfölj kommer att följa dig genom hela utbildningen. På så sätt kan den visa din professionsutveckling från första till sista terminen d.v.s. hela din väg till professionell lärare.
Vilka kompetenser ska jag utveckla i användningen av en pedagogisk portfölj?
Svar: Som lärare är det viktigt att kunna reflektera över sin egen undervisning eller verksamhet i relation till elevernas lärande. Reflektionen är ett av de viktigaste verktygen som läraren har för att utvärdera och förbättra sin verksamhet.
I arbetet med portföljen lär du dig ett arbetssätt som synliggör ditt lärande och gör dig aktiv i din egen kunskapsutveckling och det arbetssättet ska du också kunna lära dina elever.
Eftersom portföljen är digital kommer du också att utveckla din digitala kompetens beroende på dina förkunskaper.
Hur får jag en portfölj?
Svar: Alla studenter i lärarutbildningarna får en portfölj inför sin första VFU-kurs.
Vad finns i portföljen?
Svar: I portföljen finns informationsdokument om VFU i stort men också om varje specifik VFU-kurs. Det finns också beskrivet vad du ska jobba med under de olika VFU-kurserna samt den dokumentation som du fyller portföljen med.
För att se exempel på hur andra har arbetat i portföljen kan du ta del av en demonstrationsportfölj. Du hittar den genom att logga in på portföljsidan och följa länken Demoportfölj.
Vilka kan se min portfölj?
Svar: De som du har lagt till i din portfölj kan se innehållet. Du kan lägga till alla dem som har ett konto vid Stockholms universitet. För varje VFU-period ska VFU-handledaren och VFU-kursläraren på universitetet vara insläppta. Du kan också lägga till andra studenter på Stockholms universitet.
Du kan när som helst ta bort en tidigare tillagd person från sin portfölj.
Vad händer med portföljen efter VFU:n?
Svar: Efter du avslutat din utbildning arkiveras innehållet i portföljen på Stockholms universitet under två år. Sedan raderas materialet.
Vilka regler gäller för arbetet i portföljen?
Svar: Arbetet med portföljen ska följa personuppgiftslagen. Du kan läsa mer om den på Datainspektionens hemsida.
Hur kommer jag till portföljen?
Svar: Portföljens inloggningssida finns på lärarutbildningsportalen. www.su.se/vfuportfolj
Vart vänder jag mig för support och användarstöd?
Svar: På www.su.se/vfuportfolj finns manualer och uppgifter om vart du vänder dig för teknisk support eller för att få användarstöd. Om du vill få individuellt stöd för att exempelvis ladda upp en bild, film eller annat kan du besöka Medieverkstan.
Tillgodoräknande
Jag har en kurs som jag vill tillgodoräkna. Hur går det till?
Svar: Du kan endast göra tillgodoräknanden ifall du redan är antagen till en utbildning. Tillgodoräknanden görs av kursgivande institution. Generellt måste man som student lämna underlag för tillgodoräknande i form av kursplan inklusive litteraturlista samt studieintyg på den kurs du läst och vill tillgodoräkna dig. Ta också reda på vilken kurs du vill att den ska ersätta. Se även riktlinjerna i regelboken.
Utländsk examina
Jag har en utländsk lärarutbildning som är inriktad mot idrott (bl.a.humanbiologi) och jag kan tänka mig att ta GRUNDLÄRARE inriktning mot arbete i fritidshem. Blir det svårt att komplettera mitt diplom?
Svar: Om du har en avslutad och godkänd utländsk lärarexamen finns möjlighet för dig att gå en kompletterande utbildning som gör dig behörig att undervisa i Sverige - Utländska lärares vidareutbildning, ULV-projektet. Utbildningen vänder sig till dig som har en avslutad utländsk eftergymnasial lärarexamen och dokumenterade kunskaper i svenska motsvarande svenska B eller svenska som andraspråk B.
Om du inte avslutat din lärarutbildning är får du söka Grundlärarprogramet, inriktning mot arbete i fritidshem. När du kommit in på programmet kan du sedan pröva om det finns kurser som du läst i din utländska utbildning som kan tillgodoräknas inom ditt grundlärarprogram. Behörighetskravet är grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A och Naturkunskap A (Områdesbehörighet 6A) är du behörig att söka programmet. Vänd dig till Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen som har hand om den utbildningen: studievagledare-fria@buv.su.se.
Ansökningstiden är 15 mars-15 april för att börja studera ht 2013.
Övrigt
Vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns vid Stockholms universitet?
Svar: Om du som redan jobbar på skola är intresserad av att kompetensutveckla dig så har vi på Stockholms universitet flera kurser och program att välja mellan. Se kompetensutveckling. Vill du se alla kurser som erbjuds så finns de i utbildningskatalogen. Du kan också söka i kursdatabasen.
Är en lärarexamen lika med en kandidatexamen?
Svar: Nej, en lärarexamen är en yrkesexamen. Däremot ingår det en motsvarande kandidat- eller magisteruppsats i så gott som alla lärarutbildningar (utom yrkeslärarprogrammet). Men man kan inte söka en kandidatexamen efter att bara ha läst kurser inom sitt lärarprogram.
Vad händer mellan antagningsbesked och terminsstart?
Svar: Du ska tacka ”ja” till din plats efter första antagningsbeskedet om du vill behålla den. Sedan ska du följa anvisningarna för just din kurs vid kursstart. Rutinerna varierar beroende på vilken kurs det gäller.
http://www.su.se/utbildning/anmalan-antagning
Vilka behörigheter gäller för att bli lärare?
Svar: Behörighetskraven varierar beroende på vilket lärarprogram det gäller. Se respektive lärarutbildning vilken behörighet som krävs.
Institutionen för språkdidaktik
Specialpedagogiska institutionen
Finns det möjlighet för mig att studera utomlands under tiden som jag går mitt lärarprogram?
Senast uppdaterad:
18 mars 2013
Webbredaktör:
Patrik Ekström
Sidansvarig: HUMFAK

