Hur mycket mattedidaktiker är Tintin?

– I första upplagan av "Tintin i Kongo" är Tintin faktiskt mattelärare, men i senare upplagor har det ändrats till lärare i samhällskunskap. Jag fascineras särskilt av professor Kalkyl. Han är som en Leonardo da Vinci på 1900-talet, en allvetare. Han kan kärnfysik, astronomi, bygga u-båtar och månraketer, och så är han kemist. Men framför allt är han fysiker. "Den mystiska stjärnan" är till exempel en hyllning till den svenska astronomen och fysikern Bengt Edlén som löste gåtan om koronium, joniserat järn i solens spektrum som man tidigare trott var ett okänt grundämne. DN skrev om nyheten 1941, troligen också tidningarna i Belgien eftersom det var en världsnyhet i astronomi. Ett halvår senare började Hergé publicera berättelsen som följetong. Flera saker i den avslöjar att den svenska astronomen har gett uppslag till vissa detaljer hos professor Calystén, något som jag beskriver i en text inlagd i databasen Diva.
 

Hur kan Tintin användas i undervisningen?

– "I Månen tur och retur 2" berättas hur kärnkraftverk fungerar. Det är en rätt bra beskrivning som jag använde när jag var fysiklärare i gymnasiet. Det märks att Hergé är väl insatt i detaljerna. Och i "Den mystiska stjärnan" berättas hur spektralanalys går till, både med text och bilder.

Berätta om din egen forskning i matematikdidaktik!

– Jag forskar om elever med svenska som andraspråk och deras användning av matematiska begrepp. Det är allmänt känt att andraspråkare är sämre i internationella studier som Pisa. Slutsatsen från min forskning är att det finns ett behov av att se tidigt invandrade och nyanlända invandrare som två grupper med olika utmaningar när de undervisas och testas i matematiska begrepp inom sitt andraspråk. Medan slutbetyget sjunker ju närmare årskurs nio eleverna har invandrat, så visar min forskning att på direkt formulerade matematiska provuppgifter lyckas sent invandrade elever ganska bra. En gissning är att problemformuleringar är ett språkligt hinder för denna grupp.

Till sist, vilken vetenskaplig upptäckt i nutid skulle du vilja se omskriven av Hergé?

– Gentekniken kunde vara intressant att läsa i Tintin-tappning. En variant av detta finns egentligen redan i spelfilmen "Tintin och de blå apelsinerna". De blå apelsinerna ger riklig skörd även i ökenförhållanden. Äventyren fantiserar Hergé fram fritt, medan den sammanhållande berättelsen ofta är forskningen. Till exempel i "Tintin hos gerillan" där Kalkyl är kemist och upptäcker ett antabus som han provar på alkoholiserade gerillasoldater. De slutar dricka och blir nyktra. Verklighetsbakgrunden skulle kunna vara en medicin som upptäckts på senare tid, kanske mot folksjukdomen diabetes.
 

 
 

Jöran Peterssons Tintin-tolkningar:
Den mystiska stjärnan - både science och fiction
Det hemliga vapnet – i vätebombens skugga

Jöran Peterssons forskning