Nihad Bunar
Nihad Bunar, Foto: Eva Dalin
 

Landets kommuner organiserar undervisningen för elever som börjar skolan utan kunskaper i svenska på helt olika sätt. Vissa placerar elever i en vanlig klass, medan andra samlar alla nyanlända elever på en skola i förberedelseklasser.
– Det här rör många elever och ändå finns det väldigt lite forskning om vad som fungerar för att de ska få med sig kunskaper och integreras på ett bra sätt. Genomgående är också att kommunernas val av metod sällan görs utifrån elevernas förutsättningar, utan vad som passar dem själva, förklarar Nihad Bunar, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Han leder ett forskningsprojekt som ser på hur nyanlända elever tas emot i skolan. Ytterligare tre forskare ingår och bidrar med olika infallsvinkar för att få en mångfacetterad bild. De deltar på lektioner för att se hur undervisningen fungerar, studerar hur eleverna fungerar socialt utanför skolan och kartlägger hur kommunen arbetar.
– Det behövs ett så brett helhetsgrepp för att förstå hur de många olika delarna hänger ihop i hur eleverna lyckas, allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor och vilka riktlinjer som finns i kommunerna och varför. Hittills har vi sett att en kritisk del är hur övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisning sker.

Viktig kunskap som behövs
För att förklara behovet av forskningen berättar Nihad Bunar om hur Malmö stad har börjat samla alla nyanlända elever i årskurserna 7–9 i en hel skola, något han på olika sätt har kritiserat.
– Det finns inget stöd för att det drastiska sättet att organisera mottagandet skulle fungera bra. Dessutom leder det till segregation om eleverna inte bara går där en begränsad tid. Jag hoppas att min och andra forskares kritik gör att Malmö stad tänker om.
Valfrihet är ett annat ämne som intresserar Nihad Bunar. Det fria skolvalet påverkar elever och föräldrar som känner att de måste ”välja rätt”, liksom skolledningar och kommunpolitiker som försöker få ihop sin planering.
– Det kostar både tid och pengar för många, samtidigt som finns det väldigt lite forskning om effekterna på elevernas resultat och möjligheten att ha en likvärdig skola.
För att få svar studerar han hur skolvalet påverkar på lokal nivå i skolor utanför Stockholm. En effekt han sett är att en skola trots bra resultat i utvärderingar av Skolverket tappat hälften av sina elever.
– Enligt rektorn gjorde den etniska sammansättningen med många utlandsfödda elever att svenskfödda barn försvann. Om det inte är kvalitet som styr familjernas val fungerar inte reformen med skolvalet som den är tänkt.

Har ett stort samhällsintresse
Nihad Bunar är engagerad i det han gör och vill sprida sin forskning. Han skriver läroböcker i sociologi, är aktiv i myndigheten Ungdomsstyrelsen, utbildar poliser, deltar i statliga utredningar och är aktiv i lärarundervisningen.
– När det är som mest hektiskt önskar jag nästan att jag kunde välja att bara fokusera på min forskning, men det är svårt om du samtidigt vill påverka samhället.
En orsak till hans drivkraft är att han själv kom till Sverige från Bosnien i början av 1990-talet. Med sin forskning i ryggen och erfarenheten av att själv komma som flykting känner han att kan bidra med mycket i diskussionen om skolan och ungdomars sociala situation.
– Jag känner att jag har mycket att ge tillbaka till samhället, dessutom vill jag vidga bilden inom de här frågorna hos allt från politiker och andra beslutfattare till de nya lärare vi utbildar här på universitetet.


Intervjuad av Andreas Nilsson