Ketil Thorgersen, Foto: Eva Dalin
Ketil Thorgersen,
Foto: Eva Dalin
 

Skolans musikundervisning ska både ge praktiska kunskaper i att spela och sjunga, och erbjuda inblick i musikens sociala och kulturella roll. Att ämnet rymmer mycket speglas i Ketil Thorgersens många olika forskningsprojekt om musik och lärande.
– Jag är nog lite spretig som person, men musik är också ett väldigt brett ämne som uppmuntrar till att studera det ur olika synvinklar. Dessutom är det fantastiskt roligt att forska om, eftersom musik betyder så mycket för många människor.

Han forskar vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). I ett projekt intervjuar han till exempel vuxna vars fortsatta musikaliska liv har påverkats av deras musiklärare.
– Jag får höra många fina historier om hur några har satsat på musik tack vare en lärare som sett dem som individer och stöttat deras intresse. Men också motsatsen, om personer som ”lärt” sig de inte är begåvade och fått sitt musikaliska liv förstört.

Lärare har till exempel bett dem sjunga tystare eller gå ut och ta rast förklarar Ketil Thorgersen. Det har lett till att personerna än idag undviker sammanhang där de riskerar att behöva sjunga.
– Att det kan skilja så mycket i vad eleverna får med sig gör mig nyfiken på vad det är som händer i mötet med musikläraren. Vad skiljer konkret mellan de positiva och negativa upplevelserna? Förhoppningsvis kan det ge verktyg för hur de musiklärare vi utbildar nu ska tänka.

Ketil Thorgersen delar sin tid mellan att forska och undervisa i musik på universitetets olika lärarprogram – och han uppskattar blandningen av att leda teoretiska kurser och att praktiskt lära ut olika instrument och sång. I botten är han själv musiklärare. Att han blev forskare är tack vare en tidigare flickvän som också var lärare och började ta en masterexamen.
– Jag var skeptisk och undrade vad hon skulle ha den till. Men det hon pluggade ledde till massor av intressanta diskussioner och jag blev till slut inspirerad att själv läsa in en master i musikpedagogik, och efter det att börja forska.

Bland hans övriga forskningsprojekt finns ett som undersöker vad estetik är och hur begreppet används i skolans läroplan. Ett annat intresse är hur datorer används i musikundervisningen, något som ska ingå enligt den nya läroplanen. Hur det ser ut i praktiken skiljer sig dock väldigt mycket mellan olika skolor enligt Ketil Thorgersen. Som en del i ett projekt har han tagit fram ett program för att redigera musik som är byggt på öppen källkod och kan köras från en USB-sticka.
– Datorsystemen i Stockholms skolor sköts av ett företag som därmed styr utbudet av undervisningsprogram. Något verktyg för musikundervisningen ingår inte, men med stickan kan eleverna ändå köra musikprogrammet. Jag undersöker både hur det används i undervisningen och vad tillgången till fri programvara betyder ur demokratiskt perspektiv.

Ett annat digitalt forskningsspår är om Internet kan fungera som en ”lärobok”. Ketil Thorgersen lät en studentgrupp försöka lära sig att spela olika instrument från lektioner som finns på Youtube. Själv försökte han lära sig spela dragspel.
– Det var nästan omöjligt, men jag trodde eleverna skulle lyckas bättre. Men många såg på det ofta spretiga materialet på nätet som en klassisk lärobok och blev frustrerade. Trots att ungdomar är väldigt datorvana är en lärdom att det kan vara svårt att lyfta in mer informellt lärande i undervisningen – något det kanske finns en övertro på.

 

 

Intervjuad av Andreas Nilsson