Inger Eriksson, Foto: Eva Dalin
Inger Eriksson, Foto: Eva Dalin
 

 – Min forskning handlar mycket om att pröva olika redskap för att se hur undervisningen kan kvalificeras på ett bättre sätt än idag.
Inger Eriksson är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori. Sedan 2008 ansvarar hon för kursen Learning Study – utveckling av undervisning för lärande i skolan. Under det senaste året har hon anlitats på deltid av Stockholm Stad för att handleda ett tjugotal lärare, som tidigare gått kursen, att själva handleda sina kollegor ute på skolorna.

 

Lesson and Learning Studies, LLS, har de senaste åren blivit något av en modefluga, konstaterar Inger Eriksson. Lärarna får här kollektivt planera en lektion, som man sedan dokumenterar och analyserar, och därefter förfina lektionsplanen. Inger Eriksson betonar att LLS i första hand varken är kompetensutveckling för lärare eller bör användas som en generell undervisningsmodell. Istället ger det lärarlag en möjlighet att systematiskt utvärdera och utveckla ”svaga punkter i undervisningen där eleverna hela tiden reproducerar samma missförstånd”.


– För lärarna handlar en Learning Study om att inta en experimentell hållning till sin undervisning. Inte att föreslå mer grupparbete eller att jobba med datorn, utan att pröva grundläggande frågeställningar om vilket lärande som görs tillgängligt, vilka uppgifter man jobbar med och hur de presenteras.
I ett av sina egna forskningsprojekt ska Inger Eriksson och två kollegor tillsammans med ett par lågstadielärare på Lidingö pröva ett nytt sätt att undervisa i matematik. Istället för att låta eleverna i årskurs 1 lära sig att räkna ut 2 plus 3 eller 4 gånger 4 – så kallad aritmetik – vill de att eleverna till en början ska närma sig matematiken utan siffror.


Inspirerat av den ryska forskaren Vasili Davydovs ska eleverna jobba med det symbolspråk som finns inom algebran. Istället för att exempelvis börja med enkla additionsuppgifter som 2+5 får eleverna börja arbeta med problem där de måste bestämma olika längder och studera skillnader och likheter med hjälp av symboler som a, b, >, <, = och ≠.
– Svenska elever är skickliga på enkla operationer men de är väldigt dåliga på problemlösning. De här typerna av ingångar i matematiken som vi vill pröva bygger kunskap för en mycket mer problemlösande hållning.
Som elev på Åland, där Inger Eriksson växte upp och fortfarande bor, fick hon själv som tonåring höra att hon inte hade något läshuvud – ”jag var en ganska rörig och vild unge och inte alls nån som lärarna tyckte om att ha i skolan”. Även som lärare har hon mött många elever som klassats som ”mindre begåvade”.
– Jag jobbade som stödlärare åt en gosse när han gick i årskurs 2, och han sa ’jag kommer aldrig att lära mig läsa’. Idag är han en mycket framgångsrik företagsledare.


Inger Eriksson har alltså egna erfarenheter, både som elev och lärare, av den i Sverige så uppmärksammade finska skolan – åtminstone från det svensktalande Finland. Hon har dessutom i ett forskningsprojekt jämfört kemiundervisningen i några klasser i Finland och Sverige. Att snegla på Finland och tro att det går att kopiera deras undervisning är ingen framkomlig väg för den svenska skolan, anser Inger Eriksson. Sverige och Finland har olika kulturer och olika traditioner, och hon understryker att både den finska och svenska skolan har sina saker att jobba med. Istället vill hon flytta fokus till själva undervisningen – lärandesituationen.
– Det vanliga synsättet är att lärarna antingen brister i sin professionalitet eller i sin kunskap, eller att det är hos eleverna det finns brister. Vi är faktiskt väldigt dåliga på att utreda vad som faktiskt är problemet. Och vi ställer alldeles för sällan frågan till undervisningen.

 

Intervjuad av Henrik Lundström