Karin Gunnarsson
Karin Gunnarsson, Foto: Eva Dalin
 

Förutom olika ämneskunskaper ska skolan förmedla gemensamma värden kring demokrati, jämställdhet och självkänsla till eleverna. Det har gjort att skolor de senaste decennierna har infört olika kursmoment i så kallad livskunskap.

– Hälsofrämjande arbete ingår också i värdegrundsuppdraget, som ett sätt att försöka förmedla kompetens till elever att hantera sitt liv och må bra, förklarar Karin Gunnarsson som är doktorand vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).

Men hur skolorna ska lösa värdegrundsuppdraget är inte självklart. Skolverket poängterar att det inte ska vara ett schemalagt ämne utan genomsyra undervisningen, men många skolor köper in kurser i livskunskap för att kunna redovisa att de arbetar med ämnet.

Karin Gunnarssons forskning ingår ett större projekt som finansieras av Vetenskapsrådet och som studerar hur ämnet livskunskap växer fram, utan stöd från nationella kursplaner och påverkat av decentralisering och marknadstänkande i skolan.

Ett specifikt intresse för henne är det manualbaserade programmet DISA (Din inre styrka aktiveras) som ska förebygga stress och depression hos tonårsflickor. Det bygger på kognitiv beteendeterapi och information blandas med olika övningar. DISA är väl spritt över landet och det uppges finnas 1 500 lärare, kuratorer eller annan skolpersonal som fått en kortare utbildning i programmet.

– Min forskning fokuserar på vad som händer under lektionerna, hur olika aktörer beter sig och vilka processer som skapas i gruppen när eleverna pratar om ibland svåra ämnen. Många tycker att DISA fungerar bäst när tjejerna i gruppen känner igen sig i varandras problem. Jag vill bland annat undersöka om inte risken då är att programmet förstärker könsfördomar och förmedlar att det är normalt för tjejer att vara deprimerade?

Karin Gunnarsson är lärare i samhällskunskap och psykologi i botten. Resan mot att börja forska började med att hon läste till genuspedagog för snart tio år sedan. Tack vare ett erbjudande från skolan hon sedan arbetade på fick hon dela sin tid med att ta en mastersutbildning i pedagogik vid Stockholms universitet.

– Att få doktorera har alltid varit en dröm, men som verksam lärare var det svårt att se hur den skulle kunna bli verklig. Men nu är jag där tack vare att min handledare mot slutet av utbildningen såg annonsen för doktorandtjänsten på CeHum som passade mig perfekt. Jag trivs jättebra, även om forskarlivet kanske är mindre glamoröst än jag såg framför mig då, tillägger hon med ett skratt.
Karin Gunnarsson planerar att vara färdig med avhandlingen 2015, då hon disputerar vid Institutionen för pedagogik och didaktik. En viktig del i forskning är teoretiska analyser utifrån en relativt ny inriktning kallad feministisk materialism, baserad på teorier bland annat från den amerikanska fysikern och genusforskaren Karen Barad.

– Det har länge funnits två sätt att se på kön antingen utifrån sociala eller biologiska faktorer. Jag tar in båda delarna och försöker visa på samspelet mellan det diskursiva och det materiella. Det är befriande att kunna tala om kroppen och inte enbart se till sociala processer. Målet är att min forskning ska bidra till andra sätt att göra kön och hälsa, och på så sätt skapa bättre förutsättningar för hur livskunskap och värdegrund kan praktiseras.
 

 

 Intervjuad av Andreas Nilsson