Klimat och miljö, foto Eva Dalin
 

– I undervisningen måste man som lärare förstå vad det innebär att lära. Det finns en hel del forskning som säger att de klassrum där läraren sätter elevernas kunskapsbildning i fokus, där sker också lärandet, säger Cecilia Lundholm, docent och föreståndare för Cesam, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

I sin egen forskning har Cecilia Lundholm rört sig i gränslandet mellan pedagogisk psykologi, miljöpsykologi och teorier om kommunikation och lärande. Hon beskriver sig som en Nicke Nyfiken-typ, som gärna ägnar sig åt olika tvärvetenskapliga projekt. Särskilt har hon studerat lärande om miljöfrågor, både inom organiserad undervisning och generellt. Exempelvis studerar Cecilia Lundholm tillsammans med en av sina doktorander hur yrkesfiskare skaffar sig kunskap om naturen och den vattenmiljö de lever av.

– Jag studerar kommunikationen i klassrum men det är också intressant att studera kommunikation i många andra sammanhang.
I ett pågående fyraårigt projekt ska hon och forskningskollegor i de tre stora samhällsvetenskapliga ämnena, studera nyblivna universitetsstudenter inom ekonomi, statsvetenskap och juridik.

– Vi vill följa individer och se hur deras kunskap utvecklas över de tre första terminerna. Var börjar deras förståelse? Hur utvecklas och förändras förståelsen över tid?
Förutom att studera kunskapsbildningen, kommer forskargruppen att kartlägga dels studenternas värderingar dels vilka lösningar man föredrar på klimatfrågan – exempelvis om man föredrar marknadslösningar eller hellre vill att staten ska intervenera. För Cecilia Lundholm är det särskilt intressant att studera hur kunskap påverkar värderingar – och vice versa.

– Har man värderingen att något är viktigt är man beredd att inhämta mer kunskap, och samtidigt är man kanske beredd att skjuta ifrån sig information som inte passar. Å andra sidan, om man är öppen för och söker ny kunskap kan man vara beredd att omvärdera sin ståndpunkt.
I slutändan kommer det också att vara intressant att jämföra de olika studentgrupperna, konstaterar Cecilia Lundholm.
– Är det så att statsvetare ingångsmässigt har en viss typ av värderingar och favoriserar en viss typ av lösning på klimatfrågan, medan ekonomer och jurister generellt tänker annorlunda?

Att jobba som forskare var inget Cecilia Lundholm tänkte sig när hon började studera vid universitetet. Hon läste kurser i antropologi och filosofi, och det var i samband med uppsatsskrivande i pedagogik som hon blev uppmuntrad att fortsätta inom akademin. Så småningom tog hon ut en masterexamen i pedagogik, och skrev en licentiatavhandling på KTH – där hon studerade teknologers kunskapsbildning i ekologi.
Sedan 2011 har Cecilia Lundholm en halvtidstjänst som föreståndare för Cesam, ett av de didaktiska centra som bildades efter sammanslagningen mellan universitetet och Lärarhögskolan. Cesam ansvarar för de ämnesdidaktiska kurserna och den verksamhetsförlagda utbildningen inom ämneslärarutbildningen, och är också hemvist för alla lärarstudenter som vill bli lärare på gymnasiet med inriktning mot samhällskunskap och geografi.

En viktig uppgift för Cesam är att bidra till ett utvecklat lärande också inom universitetet. Centret stödjer institutionerna inom den samhällsvetenskapliga fakulteten, bland annat genom att initiera forskning om undervisning och lärande.
– För många ute på institutionerna är det mest intressanta forskning. Vår strategi är därför att knyta kontakter med enskilda lektorer som är intresserade att utveckla undervisningen inom sitt ämne, säger Cecilia Lundholm.
 

Intervjuad av Henrik Lundström