Diana Berthén, foto: Eva Dalin
Diana Berthén, foto: Eva Dalin

-Tillsammans med mina kollegor på institutionen har jag samarbetsuppdrag, främst utifrån mitt eget forskningsområde inom särskolan, samt läs-och skrivsvårigheter och bedömning. Jag skrev min avhandling 2007 med namnet ”Förberedelse för särskildhet”, om särskolan som en didaktisk – pedagogisk praktik.

-Ett av samarbetsuppdragen är från Skolverket och sker i samarbete med Uppsala universitet. Projektet heter just ”Medverkan vid konstruktion och utveckling av bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1-6 i grundsärskolan.”

Diana Berthén berättar att projektet har kommit så långt att lärarna är klara med utprövningen. Materialet är i slutfasen och har lämnats till Skolverket. Under höstterminen ska det vara klart att tas i bruk av lärarna.

Ytterligare ett Skolverksprojekt går under namnet ”Kartläggning av lärares behov och kunskaper om utvecklingsinsatser och stöd för bedömning och betygssättning av elever inom särskolans olika skolformer.”

Programutbildning

På uppdrag av Skolverket genomför Specialpedagogiska institutionen också programutbildning på 90 högskolepoäng avseende speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning. Den första programutbildningen omfattar cirka 40 studenter, den andra 16 studenter och i augusti startar en ny kull med förhoppningsvis 45 studenter.

– Det här är en del i regeringens satsning på att lärare inom särskolan ska få påbyggnadsutbildning, understryker Diana Berthén.

Sedan 2012 deltar speciallärarprogrammet också i ett projekt tillsammans med Stockholms universitets försöksverksamhet för särskilt utvalda VFU-skolor, så kallade övningsskolor, vilka har anknytning till lärarutbildningarna.

Samarbete kring programutveckling

Diana Berthén samarbetar också med andra institutioner och universitet som jobbar med samma typ av utbildningsprogram som hennes egen institution. 

- Oftast handlar det om programutveckling men det kan också handla om utveckling av fristående kurser, säger Diana Berthén och nämner Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV, samt Institutionen för pedagogik och didaktik.

-Vi har flera gemensamma nämnare i vårt arbete, säger hon.

Själv är hon ansvarig för programutvecklingen för specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid sin egen institution. Det innebär att hon också samverkar med andra svenska universitet.

– Vi är tio universitet och högskolor i landet som har professionsutbildningar inom området och vi har en hel del gemensamma beröringspunkter.

Diana Berthén berättar att man därför har ett nationellt nätverk som ses regelbundet för att diskutera angelägna frågor relaterade till utbildningarna.

– I nätverket ingår bland annat Umeå, Karlstad, Mälardalen, Linköping och Göteborgs Universitet. Vi samarbetar bland annat kring kvalitetsaspekter på självständigt arbete, som till exempel metodologiska frågor, samt standard. Var lägger man ribban för vad som är kvalitet för självständigt arbete? Det är en fråga som nätverket drivit under en längre tid.

– Att samarbeta är kvalitetsutvecklande och samtidigt både en grundförutsättning och drivkraft för mindre utbildningar. Det ger energi till förändring.

Många bollar i luften

Många samtidiga och utmanande uppdrag kännetecknar Diana Berthéns yrkesliv. Förutom olika samarbetsprojekt sköter hon även en hel del  av det administrativa inom de två programmen, vilket också innebär kontakt med olika lärare och föreläsare samt med studenter.

– Just nu är vi i slutfasen av UKÄ:s stora utvärdering, vilken har varit en intressant, givande och samtidigt mycket krävande arbetsprocess, säger hon. Men för att återknyta till de olika samarbetsprojekten berättar Diana Berthén att man i det nationella nätverket, för att spara både tid och pengar, har en vision om att till exempel ha gemensamma föreläsare där alla studenter skulle kunna delta.

– Vissa kurser har inte så många studenter och då vore det en stor fördel om vi kunde använda gemensamma föreläsare, både nationella och internationella. Det är tiden och ekonomin som saknas. Men att samarbeta kräver initialt mer tid och mer ekonomiska resurser än man föreställt sig, påpekar Diana Berthén. Det är först när samarbetet etablerats och pågått ett tag som man kan se tidsbesparingen.

Som om detta inte vore nog driver Diana Berthén ett mindre omfattande projekt i samverkan med en kollega vid Högskolan på Gotland/Uppsala universitet. Fokus ligger på bedömning av läs-och skrivutveckling för elever med autismstörning.

Text: Madeleine Salomon