Det var frågan som studenter, alumner, VFU-kurslärare, handledare och andra personer med koppling till VFU och ULV lyfte och diskuterade under en nationell tvådagarskonferens i centrala Stockholm.

Konferensdeltagare från hela landet.
Konferensdeltagare från hela landet.

 

Oraib Qamhawi har mångårig erfarenhet som lärarutbildare på Lärarhögskolan och Stockholms universitet.
Oraib Qamhawi har mångårig erfarenhet som lärarutbildare på Lärarhögskolan och Stockholms universitet.

Konferensen inleddes med att Oraib Qamhawi, expert och tidigare projektledare för ULV vid Stockholms universitet, berättade om sin resa som utbildad lärare från Palestina, verksam lärare i Marocko och den långa vägen till läraryrket i Sverige.

Många studenter och alumner nickade instämmande när Oraib delade med sig av sina erfarenheter från mötet med Sverige och den svenska skolan utifrån perspektiven språk, identitet och kultur.

Oraib menar att det är viktigt att förlika sig med att en som invandrare faktiskt bryter på det svenska språket. "I språket sitter inte din kompetens som lärare, språket är ett verktyg för att utöva yrket. Tro på din egen förmåga och se förbi det som du själv uppfattar som språkliga hinder!" säger Oraib med eftertryck.

Studenternas erfarenheter av VFU

Rana Rechdan, student.
Rana Rechdan, student.

Hur kan studenternas tidigare erfarenheter av både lärarutbildning och utövning av yrket tillvaratas? Studenter och alumner inom ULV diskuterade sina erfarenheter gruppvis och fick sedan dela med sig till de andra deltagarna på konferensen.

Återkommande begrepp som diskuterades var demokrati, värdegrund, lärande och kunskapssyn. Även handledarrollen diskuterades flitigt i grupperna.

Skiljer sig verkligen betydelsen åt när det gäller synen på lärande och begrepp som demokrati och värdegrund mellan Sverige och andra länder eller är det bara våra föreställningar?

Så här säger Rana och Tatiana som framförde sin grupps tankar.

”När det gäller värdegrundsfrågor är många områden gemensamma, begrepp kan vara gemensamma men ha olika innebörd. De kan skilja sig åt och ge upphov till konflikter eller missförstånd ibland.” (Rana)

Tatiana Polukarova, student.
Tatiana Polukarova, student.

”De flesta länder som vi representerar använder sig av begreppen de fyra F:en, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet och allt som ingår i begreppet kunskap när man beskriver kunskapssyn och lärande. Skillnaden kan ligga i hur vi tänker kring kunskap och vad som händer med den. Överförs, inhämtas eller skapas den? Vilka roller intar läraren och eleven i processen?” (Tatiana)

Aina Bigestans, doktorand vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet deltog på konferensen. Aina forskar om vilka utmaningar studenterna kan möta i sitt yrkesutövande i den svenska skolan.

Aina menar att frågor som värdegrund, ledarskap, kunskapssyn och utveckling måste diskuteras på systemnivå, det vill säga som ett förhållande mellan regelsystem på en övergripande nivå och regelsystem på en lokal nivå samt ansvarsfördelningen i skolan.

Flera studenter framhöll vikten av dialog mellan student och handledare redan tidigt under VFU-perioden. Att studenterna ges tillfälle att prata om sina tidigare lärarerfarenheter och begrepps- och kunskapssyn tillsammans med sin handledare.

En återkommande fråga under dagen var handledningstiden och vad man kan förvänta sig av sin handledare?

Evan Al-Badry, alumn.
Evan Al-Badry, alumn.

Många studenter upplevde att handledaren inte hade särskilt mycket tid avsatt för återkoppling under VFU-perioden. Men alla höll inte med om det.

”Det är oerhört viktigt att vi får kontinuerlig återkoppling och feedback av våra handledare som en slags formativ bedömning.” säger Evan Al-Bardry.

Haydee Thunström, student.
Haydee Thunström, student.

Haydee som läser mot en examen som lärare för grundskolans tidigare år har mycket positiva erfarenheter av sin VFU-handledare.

”Jag hade en bra upplevelse och fick bra återkoppling av min handledare och mentor. Inför VFU-perioden fick både jag och min handledare varsitt brev från kursläraren om vad som förväntades under VFU:n. Efter VFU-perioden hade vi ett seminarium på lärosätet där alla fick gå igenom sina erfarenheter och dela med sig av sina synpunkter.”

Det kan även förekomma osäkerhet inför VFU och förväntningar på handledarens roll, och det kan uppkomma ifrågasättande av ämneskunskaper när man inte behärskar det specifika ämnesspråket på svenska.

”Du behöver lära dig terminologi för att kunna kommunicera i ämnet” säger en av handledarna som deltog i konferensen.

Maria Granath, VFU-koordinator inom ULV på Stockholms universitet.
Maria Granath, VFU-koordinator inom ULV på Stockholms universitet.

Maria Granath: Den verksamhetsförlagda utbildningen utgör en stor och viktig del i den kompletterande utbildningen. Studenten har både en lärarexamen och ofta gedigen yrkeserfarenhet från ett annat land. Under VFU får studenten möjlighet att använda och pröva sina tidigare kunskaper i ett nytt sammanhang. Under de här dagarna har det varit oerhört värdefullt att få ta del av alla deltagares erfarenheter och synpunkter kring olika delar i den verksamhetsförlagda utbildningen och hur de kan fungera ännu bättre.

Något som framhölls under konferensen var hur viktig kommunikationen är mellan alla parter som är involverade när det gäller VFU, studenter, VFU-kurslärare, VFU-handledare och alla de som arbetar inom VFU-organisationen. Nu kan vi ta ett gemensamt avstamp med utgångspunkt av innehållet från dessa dagar i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Revan Hana
Revan Hana

Revan Hana, som kompletterar sin tidigare utbildning mot grundskolans senare år i ämnena kemi och matematik tycker att det är viktigt att avdramatisera lärarens språk eller uttal och säger till eleverna ” Vet ni vad! Jag vet att jag bryter och att jag kan ha brister i språket, men jag kan matematik och jag kan lära er att bli bra på det!”  Revan skrattar och berättar om en elev som hela tiden påminner henne om att det heter böcker och inte bocker!

Ge utrymme till och ta tillvara den utländska lärarens kunskaper och kompetens!

Aina Bigestans
Aina Bigestans

Aina Bigestans lyfter under sina sammanfattande reflektioner fram, att det som kan vara avgörande för hur de studerande lyckas i sin fortsatta lärarkarriär bland annat är faktorer som den verksamhetsmiljö som lärarna kommer till, lärarens tillit till sin egen förmåga och vilka möjligheter de har att få stöttning i socialisationsprocessen.

Handledare behöver vara medvetna om att den student de tar emot redan har en lärarutbildning och alltså är en kollega, men det som är gemensamt för dem som kompletterar sin utbildning är att de oftast inte vuxit upp i Sverige eller gått i svensk skola tidigare, de har sina yrkeserfarenheter från ett delvis annorlunda skolsystem och har inte undervisningsspråket som sitt första språk. Den faktiska språkförmågan påverkas i emotionellt laddade situationer och Aina Bigestans framhåller vikten av att de studerande får möjlighet att utveckla förtroendefulla relationer till dem som handleder så att de känner att det är tillåtet att verkligen få fråga och tala om allt sådant som de upplever som obekant.

Att dessa studerande har möjligheter att verkligen lägga tid på sina lektionsförberedelser är särskilt viktigt från ett språkutvecklingsperspektiv. Även att sätta sig in i den lokala skolmiljöns arbetsvardag ger möjlighet till både språkutveckling och kunskaper om hur skolan fungerar på ett lokalt plan. Därför kan kursuppgifter som läggs på dem från högskolans sida verka hindrande för just dessa lärare som nu är på väg in i ett nytt undervisningsspråk och ett nytt skolsystem, menar Aina Bigestans.

Hon avslutade med att påpeka att den här gruppen av studerande bär med sig gedigna kunskaper och har ofta erfarenheter som skolorna bör ta vara på. Därför ska man vara mån om att bemöta dem som lärare med kunskaper och inte studerande med brister.

Susanna Malm, nationell samordnare för ULV-projektet.
Susanna Malm, nationell samordnare för ULV.

Vi har kommit långt sedan utbildningen startade 2007, säger Susanna Malm, nationell samordnare för ULV. Från att ha varit lite främmande och annorlunda i lärarutbildningssammanhang är ULV nu mer välkänt och etablerat. Det ger oss en tillräcklig grund för att utveckla utbildningen ytterligare.

Konferensen gav upphov till erfarenhetsutbyte mellan studenter, alumner, handledare, VFU-kurslärare mfl. Utbildning, upplägg och organisation skiljer sig åt till viss del på de lärosäten som ger ULV och här kan vi verkligen dra lärdom av de erfarenheter som lyfts fram under konferensdagarna. Aina Bigestans forskning och reflektioner över deltagarnas erfarenheter är mycket värdefull och ger oss en ytterligare dimension i det kommande utvecklingsarbetet, menar Susanna.

Vårt mål i ledningsgruppen är att både kortsiktigt och långsiktigt skapa förutsättningar för att värna kvaliteten på VFU och utbildningen som helhet. Vi är glada för att studentperspektivet var i fokus – vi har fått så mycket input till att förbättra utbildningen. Det blir intressant att se vad som sker, både nationellt och lokalt, framöver. Vi är i full färd med att bearbeta materialet och intrycken från konferensen och vi har redan planer på utveckling av VFU, kortsiktigt och långsiktigt.

Jag vill framföra ett tack till alla personer som deltog på konferensen. Engagemang och kompetens har präglat dessa dagar!

- Susanna Malm -