Anna Åkerfeldt.
Anna Åkerfeldt.

Digitala resurser används ofta som redskap för kunskapande i skolan. Dessa redskap påverkar såväl lärares undervisning som elevers lärande på olika sätt. I Anna Åkerfeldts avhandling studeras olika former av kunskapsrepresentationer på detaljnivå.

Ordbehandlaren formar elevernas skrivande

En delstudie undersöker hur användningen av olika resurser som eleven får till sitt förfogande formar elevernas skrivande i en provsituation.

– De som använder ordbehandlare har större möjlighet att få syn på sina tankar. De laborerar med texten i högre utsträckning än vad papper och penna-eleverna gör. Ordbehandlarens potential gör att dessa elever redigerar sin text lika mycket som de skriver ny text. De hoppar också fram och tillbaka mellan provfrågorna, säger Anna Åkerfeldt.

Visuella uttryck svårbedömda

En annan delstudie undersöker elevernas kunskapsrepresentation inom ramen för gymnasieskolans projektarbete. I arbetet med att skapa sina representationer använde eleverna ett flertal uttrycksformer, som intervjuer och rörlig bild. Men när arbetena sedan lämnades in för formell bedömning var det framför allt de skriftliga inslagen som eleverna visade fram.

– Min tolkning är att eleverna vet att andra uttrycksformer än skriven text ofta bedöms som sekundära av lärarna och därför ser de ingen poäng med att integrera och visa dessa i sina texter. Lärarna i sin tur saknar ofta verktyg för att bedöma andra uttrycksformer än skriven text. Det visar på vikten av att utveckla bedömningsverktyg även för visuella uttrycksformer, säger Anna Åkerfeldt.

– Vad som erkänns som kunskap i skolan blir alltmer öppet för förhandling i en digitaliserad skola, konstaterar Anna Åkerfeldt.

 

Anna Åkerfeldt disputerade den 26 september med avhandlingen "Didaktisk design med digitala resurser: En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola".

Länk till sida där avhandlingen kan laddas ner.